Utredning om orsakerna till det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3038 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/02168 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3038 av Ellen Juntti (M)
Utredning om orsakerna till det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige

Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning som ska ta reda på varför Sverige har en dramatisk ökning av dödsskjutningar jämfört med övriga Europa.

Att bekämpa kriminella nätverk och vända utvecklingen av det dödliga skjutvapenvåldet är en av regeringens främsta prioriteringar. Ett intensivt arbete pågår med att genomföra regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten och flera viktiga lagar har redan trätt i kraft och kan tillämpas av rättsväsendet.

Kraftsamlingen mot grov brottslighet har bland annat bidragit till att vi har 1 000 fler frihetsberövade idag jämfört med för två år sedan. Under januari – maj 2021 minskade också antalet skjutningar från 142 till 109 jämfört med samma period i fjol.

Under 2021 redovisas flera angelägna utredningar som utgör underlag för fortsatt lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet. Det handlar bland annat om Gängbrottsutredningen som överväger en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk. Regeringen har i vårändringsbudgeten också föreslagit 6 miljoner kronor till Brottsförebyggande rådet, Brå, för att sprida strategin bakom Sluta skjut som har prövats i Malmö och som visat lovande resultat.

Den jämförande studie om utvecklingen av dödligt skjutvapenvåld i Sverige och Europa som Brå har presenterat ger inte några säkra svar på varför antalet döda i skjutningar har ökat just i Sverige (Brå 2021:8). Vi har dock viss kunskap från tidigare forskning. Enligt Brås studie kan korta plötsliga uppgångar i dödligt skjutvapenvåld främst kopplas till konflikter kring illegala drogmarknader, kriminella gäng och bristande förtroende för rättsväsendet. Dessa omständigheter präglar även de fall av dödligt våld som ökar i Sverige. Brå har i en tidigare studie konstaterat att konflikter i de kriminella miljöerna, som står för en stor del av ökningen av dödligt skjutvapenvåld, ofta sker över narkotikamarknaderna (Brå 2019:3). Enligt Brå har forskningen också beskrivit både socioekonomiska faktorer och tillgång till vapen som betydelsefulla för att förklara skillnader i dödligt våld mellan länder och mellan olika platser inom ett land, även om dessa faktorer inte nödvändigtvis förklarar förändringar över tid.

En rimlig slutsats som även har stöd i forskningen är enligt Brå att ökningen i Sverige kan handla om en särskild gruppdynamik i den kriminella miljön, där skjutningar utlöser varandra. Samtidigt som studien inte ger svar på varför denna utveckling skett just i Sverige, menar man att den inte är en isolerad företeelse. Den globala minskande trenden i dödligt våld tycks ha avstannat och i flera utvecklade länder observeras en uppgång, särskilt utanför Europa. Mellan 2015 och 2018 ökade dödligt knivvåld kopplat till illegala narkotikamarknader och utsatta områden i England och Wales. Vapensmuggling uppmärksammas som ett växande problem på europeisk nivå, liksom illegal droghandel.

Regeringen följer arbetet mot gängkriminaliteten och kunskapsläget vad gäller skjutningar noggrant.

Stockholm den 9 juni 2021

Morgan Johansson