Utökning av skolidrotten
Svar på skriftlig fråga 2015/16:285 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr U2015/05321/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:285 av Ulrika Heindorff (M) Utökning av skolidrotten
Ulrika Heindorff har frågat mig om regeringen under innevarande mandatperiod kommer att komma med förslag till riksdagen om att utöka skolidrotten.
Jag instämmer i att det är viktigt att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet eftersom detta bl.a. är en grund för en god folkhälsa. Utöver den undervisningstid i idrott och hälsa som framgår av timplanen anges det i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. I skolförordningen regleras det att i alla dessa skolformer, i den omfattning som rektorn bestämmer, ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.
Frågan om fysisk aktivitet hos flickor och pojkar är bredare än skolidrotten. Idrottsrörelsen en viktig funktion genom att inom barn- och ungdomsidrotten lägga en grund för framtida motionsvanor. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2016 en ökning av det statliga stödet till idrotten med inriktning på barn- och ungdomsidrotten med 133 miljoner kronor för 2016. Regeringen beräknar att stödet därefter successivt ökar till 163 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 vilket, tillsammans med en tidigare aviserad satsning på 64 miljoner kronor, sammantaget innebär en beräknad ökning av stödet till idrotten med 227 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018.
Alla elever ska också enligt skollagen ha tillgång till en väl fungerande elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande samt stöder elevernas utveckling mot utbildningens mål. Att alla elever mår bra är av stor vikt för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 att medel ska avsättas för att utveckla och förstärka elevhälsan. För detta ändamål beräknar regeringen att 200 miljoner kronor ska avsättas för 2016 och fr.o.m. 2017 beräknas motsvarande belopp årligen för fortsatta insatser på området.
Det kan för övrigt konstateras att regeringen och Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i februari 2015 kom överens om att samtal ska föras om grundskolans timplan mot bakgrund av Skolverkets förslag om en ny reglering av timplanen. Ett sådant samtal har påbörjats.
Stockholm den 18 november 2015
Gustav Fridolin
Skriftlig fråga 2015/16:285 av Ulrika Heindorff (M) (Besvarad 2015-11-18)
Fråga 2015/16:285 Utökning av skolidrotten
av Ulrika Heindorff (M)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Barn och ungdomar är mer stillasittande i dag och allt fler unga drabbas av övervikt och fetma. Ca 20-25 procent av barn i tioårsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent lider av sjukdomen fetma. Barn med fetma kan utveckla insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Prognosen för barn med fetma och övervikt avseende möjligheten att utan behandling bli normalviktiga som vuxna är dålig, då ca 80 procent av de barn som i sex- till sjuårsåldern är överviktiga eller lider av fetma fortfarande är överviktiga eller feta i de sena tonåren.
Barn och ungdomar behöver röra på sig mer för att öka sitt välbefinnande. Utöver detta finns positiva effekter i form av förbättrade skolresultat och förbättrad motorik. Sverige är ett av de länder i Europa som har minst skolidrott i grundskolan. Nu är det dags att agera för mer idrott i skolan.
Forskning inom området hur fysisk aktivitet påverkar skolresultaten positivt finns. Forskning genomförd av Malmö högskola från det skånska Bunkefloprojektet var tidiga med att visa ett samband mellan fysisk aktivitet i skolan och skolresultat. Gruppen med utökad idrottsundervisning utvecklades bättre motoriskt och fick även bättre skolresultat.
Ny forskning som presenterades förra året bekräftade resultaten från Bunkefloprojektet. Forskarna vid Centre for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet genomförde en vetenskaplig studie där de testade hypotesen att en ökad mängd rörelse på schemat stimulerar lärandet och förbättrar skolresultaten. Resultaten är enligt forskarna samstämmiga. En större andel elever på interventionsskolan uppnådde läromålen i samtliga undersökta ämnen – svenska, engelska och matematik – jämfört med kontrollgruppen.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Kommer regeringen att under innevarande mandatperiod komma med förslag till riksdagen om att utöka skolidrotten?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.