Utmattningssyndrom
Svar på skriftlig fråga 2024/25:196 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:196 Utmattningssyndrom
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2024/25:196 av Olle Thorell (S)
Utmattningssyndrom
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska den ökande psykiska ohälsan bland unga kvinnor och för att säkerställa att arbetslivet blir mer hållbart för både individer och samhället så att långvariga sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom kan undvikas.
Olle Thorell har ställt en mycket angelägen fråga. Under de senaste åren har sjukfallen blivit fler och längre och sjukfrånvaron har ökat särskilt för kvinnor med psykiatriska diagnoser.
Regeringen tar frågan om psykisk hälsa på stort allvar. Det framgår inte minst av Tidöavtalet där psykisk hälsa och suicidprevention lyfts fram. Under 2024 avsätts cirka 1,6 miljarder kronor genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention.
I det underlag till nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som lämnades till regeringen den 1 september 2023, som 26 myndigheter haft i uppdrag att ta fram tillsammans, lyfts som delmål fram ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa. Ärendet bereds nu i Regeringskansliet.
Vidare stärker regeringen arbetet med sjukskrivning och rehabilitering. Regeringen gav nyligen två olika uppdrag till tre myndigheter för att bidra till att personer får rätt sjukskrivning och den rehabilitering som behövs för att kunna återgå i arbete. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (S2022/03717 och S2024/01782) och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ytterligare stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och relaterad rehabilitering (S2024/01779).
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).
Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap tar fram åtgärdsplaner inom sina respektive områden för att genomföra regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025, ”En god arbetsmiljö för framtiden” (skr. 2020/21:92), i samverkan med arbetsmarknadens parter. En del i arbetsmiljöstrategin är regeringens prioriteringar om att fortsätta och utveckla tillsynen av arbetsmiljön inom välfärden. De flesta arbetande kvinnor i Sverige finns inom offentlig sektor, och välfärdsyrkena är överrepresenterade i sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa.
Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och kränkande särbehandling är exempel på problem i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som kan förorsaka stressrelaterad ohälsa. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som kom för snart tio år sedan, har följts upp av Arbetsmiljöverket under 2023 i syfte att se om föreskrifterna haft avsedd effekt och för att kunna utveckla arbetet. Dessutom har Myndigheten för arbetsmiljökunskap för närvarande två pågående uppdrag rörande psykisk ohälsa och organisatorisk och social arbetsmiljö: Revidering av myndighetens publikation ”Riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen”, samt en utvärdering av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden innan och under covid 19 – pandemin (2014–2022). Utvärderingen ska redovisas den 29 november 2024.
Stockholm den 23 oktober 2024
Jakob Forssmed
Skriftlig fråga 2024/25:196 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-23)
Fråga 2024/25:196 Utmattningssyndrom
av Olle Thorell (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Psykisk ohälsa och sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom och liknande tillstånd har ökat dramatiskt de senaste åren, och situationen är särskilt allvarlig för gruppen unga kvinnor. Enligt den senaste statistiken från Försäkringskassan och Socialstyrelsen är unga kvinnor mellan 20 och 29 år överrepresenterade bland dem som drabbas av utmattningssyndrom, vilket leder till långvariga sjukskrivningar och ett stort personligt lidande. Samtidigt innebär detta en enorm belastning på både vården och arbetsmarknaden.
Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor har flera orsaker, där stress, höga krav på prestation i både arbetsliv och privatliv samt osäkra arbetsförhållanden bidrar till att fler drabbas av utmattningssyndrom och depressioner. Många upplever också en stor press från sociala medier och samhällsnormer, vilket förvärrar stressnivåerna. Det är viktigt att förstå att detta inte bara är ett individuellt problem utan en samhällsutmaning som påverkar hela arbetslivet och ekonomin.
Att skapa ett arbetsliv som är hållbart både för individen och för samhället är avgörande för att långsiktigt kunna minska sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa. Förutom att minska det personliga lidandet måste vi säkerställa att unga kvinnor får det stöd de behöver i tid för att undvika långvariga sjukskrivningar. Om inget görs riskerar vi att förlora en hel generation kvinnor från arbetsmarknaden, vilket skulle få stora konsekvenser för samhället som helhet.
Sverige behöver stärka sina insatser för att förbättra den psykiska hälsan och säkerställa att arbetsmiljöerna är sådana att de förebygger utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar. Detta kräver en kombination av åtgärder, både inom vården och genom att förbättra arbetsmiljölagstiftningen men också genom att se till att arbetsgivare tar sitt ansvar för att skapa en hållbar arbetsmiljö.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska den ökande psykiska ohälsan bland unga kvinnor och för att säkerställa att arbetslivet blir mer hållbart för både individer och samhället så att långvariga sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom kan undvikas?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.