Utlämning av turkisk medborgare till Turkiet
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1862 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1862 av Björn Söder (SD)
Utlämning av turkisk medborgare till Turkiet
Björn Söder har frågat mig varför jag, i anledning av frågor från SVT angående en framställning om utlämning, i mitt svar till SVT skrivit att Högsta domstolen i vanlig ordning prövat frågan och kommit fram till att det inte finns hinder för utlämning för att avtjäna straffet samtidigt som det framkommit uppgifter om att hinder mot utlämning förelåg.
Innan regeringen meddelar beslut i anledning av en framställning om utlämning ska yttrande avges av riksåklagaren. Har den som avses med framställningen inte samtyckt till att utlämnas ska ärendet prövas av Högsta domstolen. Om Högsta domstolen funnit att det finns hinder mot utlämning får framställningen enligt utlämningslagen inte bifallas.
Högsta domstolen meddelade i beslut den 25 juli 2022 att det förelåg hinder för utlämning avseende framställningen om utlämning för lagföring men att det inte finns hinder för utlämning avseende framställningen om utlämning för straffverkställighet. Regeringen avslog därför den 11 augusti 2022 framställningen som avsåg lagföring men biföll framställningen som gällde straffverkställighet.
Svaret till SVT var en kommentar på det huvudsakliga utfallet av utlämningsärendet, nämligen att den eftersökte ska utlämnas till Turkiet.
Stockholm den 24 augusti 2022
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2021/22:1862 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2022-08-24)
Fråga 2021/22:1862 Utlämning av turkisk medborgare till Turkiet
av Björn Söder (SD)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den 11 augusti rapporterar flera medier om att den svenska regeringen fattat beslut om att lämna ut en turkisk medborgare som finns med på listan som Turkiets despot Erdogan lämnade över till Sverige i samband med Natoförhandlingarna.
Mannen, som är 34 år, dömdes i Turkiets högsta domstol 2013 och 2016 för flera fall av brottet missbruk av bank- och kreditkort. Han fick fängelse i fyra år och två månader i två fall och fängelse i sex år och tre månader i ett fall.
Samnytt rapporterar att efter att en rättsprocess inletts mot honom flydde han till Sverige där han sökte asyl. Asylansökan avslogs i juni 2012, och det beslutades att han skulle utvisas till Turkiet. Två år senare beviljades han istället tillfälligt uppehållstillstånd som flykting i Italien. Efter att ha gift sig med en 23 år äldre svensk kvinna fick han 2016 uppehållstillstånd även i Sverige. I oktober 2021 kontaktade Interpol i Ankara svenska myndigheter och begärde att han skulle gripas.
I december häktades han och har suttit frihetsberövad sedan dess. Den 25 april skickade Riksåklagaren in sitt yttrande till Högsta domstolen. Enligt det finns inget hinder mot utlämning. Men Högsta domstolen gör en annan bedömning i sitt beslut den 25 juli, skriver Samnytt. Enligt beslutet anses visserligen inte en utlämning vara oförenlig med Europakonventionen, däremot bedöms det brott 34-åringen dömts för i Turkiet vara preskriberat enligt svensk lag. Därmed, hävdar HD, kan den 34-årige turken inte utvisas. Riksåklagaren menar motsatsen i sitt yttrande; att brottet inte är preskriberat.
HD skriver, enligt Samnytt, i sitt beslut: "NN har inte häktats eller fått del av åtalet inom fem år från brotten. Framställningen innehåller inte heller någon uppgift om att det vidtagits någon åtgärd som enligt svensk lag skulle ha medfört preskriptionsavbrott. Av det följer att preskription har inträtt. Det föreligger därför hinder mot utlämning av NN för lagföring."
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson skriver till SVT Nyheter att:
”Det här är ett vanligt rutinärende. Personen i fråga är turkisk medborgare och dömd för bedrägeribrott i Turkiet 2013 och 2016. Begäran om utlämning inkom förra året. Högsta domstolen har i vanlig ordning prövat frågan och kommit fram till att det inte finns hinder för utlämning för att avtjäna straffet”.
Ministern hävdar alltså att ”Högsta domstolen har i vanlig ordning prövat frågan och kommit fram till att det inte finns hinder för utlämning för att avtjäna straffet”. Samtidigt gör uppgifter gällande att Högsta domstolen tvärtom anser att det ”föreligger hinder mot utlämning”.
Fråga är då om ministern medvetet eller omedvetet far med osanning i sitt uttalande?
Jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Varför hävdar ministern i sitt svar till SVT att ”Högsta domstolen har i vanlig ordning prövat frågan och kommit fram till att det inte finns hinder för utlämning för att avtjäna straffet”, när uppgifter gör gällande motsatsen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.