Utformningen av ett implementeringsråd
Svar på skriftlig fråga 2022/23:407 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:406 och 2022/23:407 av Tobias Andersson (SD) Regelförenklingar och utformningen av ett implementeringsråd
Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att skyndsamt gå vidare med konkreta förslag på regelförenklingar. Vidare har han frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att få ett implementeringsråd på plats, och vilka funktioner som ses som centrala för detta råd.
För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringar. Regelbördan och administrationen behöver också minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb.
De förslag om regelförenklingar som gavs av Utredningen om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) bereds för närvarande i Regeringskansliet. Ett av utredningens förslag rörde danstillstånd. Regeringen har avlämnat en lagrådsremiss som innebär att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.
EU:s regleringar behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implementering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan. Därför aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågorna rörande utformning och mandat för implementeringsrådet.
Genom budgetpropositionen för 2023 stärker regeringen såväl Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag som företagsportalen verksamt.se, som är ett effektivt verktyg för att förenkla för företagen.
Stockholm den 8 mars 2023
Ebba Busch
Skriftlig fråga 2022/23:407 av Tobias Andersson (SD) (Besvarad 2023-03-08)
Fråga 2022/23:407 Utformningen av ett implementeringsråd
av Tobias Andersson (SD)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I över ett decennium har en aktiv regelförenklingspolitik lyst med sin frånvaro i regeringarnas arbete. Berörda intressenter menar ofta att den senaste regering som bedrev ett faktiskt regelförenklingsarbete som gjorde skillnad var den första Reinfeldtregeringen. Sedan dess har mycket sagts men lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som presenterats: −200 miljarder årligen, enligt Svenskt Näringsliv.
Det märkliga är att det under denna tid egentligen inte funnits någon uppenbar politisk konflikt i frågan. Inget parti säger rakt ut att det är för onödig administration, byråkrati och regelkrångel men trots det sker överimplementering av EU-direktiv, konsekvensutredningar av ny lagstiftning brister och uppföljning av nya reglers utfall uteblir.
Två starkt bidragande orsaker är sannolikt att miljölagstiftningen premieras in absurdum framför näringslivets tillväxt. Samt att motståndet från departement, myndigheter och andra organ varit så starkt att även välvilliga statsråd inte klarat av att forcera fram regelförenklingar.
Med det sagt finns det goda förutsättningar för förändring under denna mandatperiod. I regeringsunderlagets gemensamma budget gick det att utläsa följande: ”Regelbördan och administrationen behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb. Därför föreslås att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag.”
Ett implementeringsråd kan ha olika utformningar, allt från att endast (som namnet vittnar om) granska implementeringen av EU-direktiv med syftet att undvika överimplementering till att verka som ett nav för all regelförenkling. I det sistnämnda fallet skulle myndigheter och departement kunna behöva svara inför implementeringsrådet, och funktioner för kontinuerligt regelförenklingsarbete inrättas. Exakt hur regeringen tänkt framgår inte av budgeten, men från SD:s sida bör Danmarks version ses som ett gott exempel.
Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att få ett implementeringsråd på plats, och vilka funktioner ses som centrala för detta råd?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.