Utegångsdjur och forskning
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1339 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1339 av Betty Malmberg (M)
Utegångsdjur och forskning
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att ”massbehandling” av löss på utegående djur inte ska ske.
Ett kontrollprogram är ett frivilligt kvalitetssäkringssystem utvecklat av en branschorganisation för att stärka konkurrenskraften samtidigt som en god djurskyddsnivå upprätthålls. Kontrollprogrammet för utegångsdjur har godkänts av Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) och innehåller bl.a. krav på att anslutna djurhållare vidtar åtgärder för att säkerställa djurskyddet för djur som hålls ute året runt utan tillgång till ligghall.
Jordbruksverket gav 2018 det vetenskapliga rådet vid Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att sammanställa forskning om bl.a. nötkreatur som hålls utomhus, i syfte att se till att djurskyddsbestämmelserna och kontrollprogrammet vilar på en god vetenskaplig grund. I sitt yttrande pekar det vetenskapliga rådet på de för- och nackdelar utegång medför för djurvälfärden och djurhälsan samt för risken för ökad resistens, som Betty Malmberg nämner. Det vetenskapliga rådet pekar dock också på att lusangrepp kan försämra djurens välfärd genom att orsaka klåda och att det är högst sannolikt att hårlöshet till följd av lusangrepp försämrar djurens värmereglering, men att det behövs mer studier om frågorna.
Jordbruksverket har vidare beviljat stöd till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att forska på orsaker till och förebyggande rutiner mot håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur. Forskningen har pågått sedan 2018 och SVA redovisade sina slutgiltiga resultat till Jordbruksverket i december förra året. I studien kom forskarna fram till att löss sannolikt är vanligt hos djur med hårlöshet och att tidig läkemedelsbehandling mot ohyra av en grupp nötkreatur ger mindre hårlöshet. Dock verkar vissa djur och djurgrupper klara sig utan läkemedelsbehandling och vissa djur- och skötselfaktorer kan kopplas till en ökad risk för hårlöshet.
Ett arbete pågår alltså redan, mellan branschen och myndigheterna, för att hitta en så bra balans som möjligt mellan intresset av en god djurvälfärd och behovet av en ansvarsfull läkemedelsanvändning som inte i onödan bidrar till att öka resistensen mot olika typer av läkemedel.
Stockholm den 29 mars 2022
Anna-Caren Sätherberg
Skriftlig fråga 2021/22:1339 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2022-03-30)
Fråga 2021/22:1339 Utegångsdjur och forskning
av Betty Malmberg (M)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
I Sverige finns lantbruksdjur som vistas utomhus hela året, alltså även under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker. För två år sedan publicerade Lantbruksuniversitets vetenskapliga råd en sammanställning av forskning som rör hur får och framför allt nötkreatur påverkas av denna typ av djurhållning och om det gör skillnad om utegångsdjuren har tillgång till ligghall eller ej. I rapporten konstateras att den mesta forskning som finns i frågan handlar om nötkreatur, varför det jag kommer att ta upp nedan i huvudsak rör nöt.
Det vetenskapliga rådet är entydigt i sin slutsats att nötkreatur kan hållas utomhus året runt. De konstaterar också att utegående djur ofta har bättre hälsa till exempel då det gäller risken för att drabbas av olika klövsjukdomar och parasiter. Självklart gör utevistelsen även att djuren rör sig mer, vilket är allmänt positivt. Det finns också belägg för att utegående nötkreatur mer sällan drabbas av löss med tillhörande klåda och i somliga fall även stora håravfall.
Med tanke på årstidsväxlingar är det många som tror att utegående djur har behov av att ligghallar byggs i hagarna. Den genomgångna forskningen visar dock inga belägg för detta. Rådet poängterar dock att djuren behöver tillgång till något slags skydd mot regn och hård vind men att detta lika gärna kan bestå av naturlig vegetation, terrängformationer, etcetera. Det vetenskapliga rådet nämner även att det finns nackdelar med konstruerade skydd då de upptrampade områdena vid ligghallen bidrar till ökat markslitage, större gödselbelastning och sämre renhet hos djuren. Det är effekter som därför bör beaktas. Trots det ovan nämnda stipulerar djurskyddslagen krav på liggplatser för utegångsdjur såvida lantbrukaren inte har anslutit sina djur till kontrollprogrammet ”Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur”. Detta kontrollprogram fastställer att samtliga djurgrupper måste avlusas i förebyggande syfte – trots de risker detta kan medföra för resistens mot de använda medlen, samt den påtagliga stress som djuren upplever vid besiktning och behandling. Stress till följd av att ko och kalv måste åtskiljas för att inte klämskador ska uppstå på kalven i trängseln i insamlingsfållorna på väg till behandling. Naturligtvis är den förebyggande behandlingen också arbetsintensiv och kostsam för den enskilde företagaren. Detta är bestämmelser som således får allvarliga konsekvenser för djur, miljö och människa och som är svåra att ta till sig när man läser ur det vetenskapliga rådets rapport som nämndes ovan. Där står nämligen: ”Det är olämpligt att massbehandla utegående djur med håravfall rutinmässigt mot löss utan att först säkerställa diagnosen, eftersom detta ökar risken för resistensproblem och kan skada mikrofaunan i djurens spillning.”.
Med hänvisning till detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att ”massbehandling” av löss på utegående djur inte ska ske?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.