Ursprungsmärkning av kött

Svar på skriftlig fråga 2018/19:300 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N201

9

/0

0

829

/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:300 av Markus Wiechel (SD) Ursprungsmärkning av kött

Markus Wiechel har frågat mig om det är aktuellt med nya krav på exempelvis ursprungsmärkning vid försäljning av kött, och vad jag avser att göra för att framöver säkerställa att utländskt kött som når de svenska konsumenterna är besiktigat.

Det finns ett stort intresse idag var maten kommer ifrån och vad den innehåller. God information är en förutsättning för att konsumenter ska kunna göra medvetna och hållbara val.

När det gäller förpackade livsmedel finns det idag tydliga bestämmelser för hur information om ursprungsland ska lämnas för bland annat olika köttslag och för fisk i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. För livsmedel som tillhandahålls på restaurang och i storhushåll finns inga motsvarande krav. I dagsläget finns inga indikationer på att EU-kommissionen har för avsikt att föreslå obligatorisk ursprungsmärkning för fler produktgrupper än de som idag regleras inom EU.

Vill ett medlemsland införa nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsmärkning på produkter som idag inte regleras måste det anmälas till EU-kommissionen. Det är dock alltid möjligt att komplettera de obligatoriska bestämmelserna genom att frivilligt ange ytterligare information under förutsättning att den är korrekt och inte vilseledande, som t.ex. den frivilliga ursprungsmärkningen ”från Sverige”.

För regeringen är det viktigt att konsumenter ska ha samma möjligheter till information när de äter på restaurang som när de handlar i en livsmedelsbutik. I enlighet med den sakpolitiska överenskommelsen, januariavtalet som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska obligatorisk ursprungsmärkning på kött och fisk på restaurang och i storkök införas. Livsmedelsverket har haft i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska göra en anmälan och redovisningen från detta uppdrag utgör ett bra underlag för vidare beredning av ärendet.

När det gäller handeln med kött inom EU så är det ytterst företagens ansvar att säkerställa att djuren slaktas och att köttet kontrolleras enligt EU:s gemensamma djurskydds- och livsmedelslagstiftning. I fallet med det polska köttet så har det konstaterats att företaget gravt har åsidosatt gällande lagstiftning. Den behöriga myndigheten i respektive land kontrollerar att företagen följer lagstiftningen. EU:s varningssystem för livsmedel (RASSF) möjliggör att livsmedel som kan utgöra en hälsorisk snabbt kan spåras och stoppas på marknaden i hela EU.

Då vi har sett flera exempel på matfusk under de senaste åren har regeringen vidtagit flera åtgärder för att skärpa straffbestämmelserna och förbättra kontrollen för att komma tillrätta med livsmedelsbedrägerier. I mars 2018 föreslog regeringen ändringar i straffbestämmelserna i livsmedelslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter (prop. 2017/18:165). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Detta innebär att straffet för allvarliga livsmedelsbrott har höjts, från böter till fängelsestraff på högst två år.

Stockholm den 13 mars 2019

Jennie Nilsson