Uppror i Iran
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3384 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3372 av Markus Wiechel (SD) Massiva protester i Iran och fråga 2020/21:3384 av Björn Söder (SD) Uppror i Iran
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på rådande situation i Iran och vad jag gör för att samla det internationella samfundet till stöd för demonstranterna. Björn Söder har vidare frågat mig om jag avser verka för att samla det internationella samfundet till stöd för demonstranterna i Iran och i så fall på vilket sätt. Jag besvarar frågorna samlat.
Som jag framfört i interpellationsdebatter, senast den 6 april (interpellation 2020/21:533) och även i svar på flera riksdagsfrågor – bl.a. 44, 50, 142, 273, 325, 549, 1046, 1060, 1506, 1871, 2435, 3004, 3100, och 3343 under nuvarande riksdagsår – är läget vad gäller de mänskliga rättigheterna i Iran fortsatt mycket allvarligt. Regeringen lyfter regelbundet situationen för mänskliga rättigheter i bilaterala kontakter på olika nivåer. Jag tar själv upp detta ämne i mina samtal med iranska regeringsföreträdare. Skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter är central i Sveriges relation med Iran. UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran, publicerad i december 2019, visar tydligt de allvarliga brister som finns.
Markus Wiechel och Björn Söder tar upp den senaste tidens demonstrationer som skett i framförallt sydvästra Iran. Regeringen följer nära protesterna i Iran, inklusive genom vår ambassad i Teheran. Vattenbrist i Iran är ett återkommande problem och har vid flera tillfällen under senare år gett upphov till protester. Rapporterna om skadade och dödade är allvarliga och något vi tar på största allvar. Det har även förekommit protester i Iran som grundar sig i ett starkt missnöje över den svåra ekonomiska utvecklingen, varav ett exempel är de omfattande protesterna mot höjda bensinpriser i november 2019. Dessa yttringar har också innehållit kritik riktad mot styret. Som bekant har dessa protester också mötts av övervåld. Det finns inga oklarheter kring den svenska positionen. Mänskliga rättigheter, inklusive yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna, måste respekteras. Våld som riktas mot fredliga demonstranter är oacceptabelt. Sverige kommer självfallet fortsatt föra fram tydliga budskap om mänskliga rättigheter i kontakter med iranska företrädare. Vi agerar även genom FN, EU, och andra relevanta fora. I EU bidrar Sverige till gemensamma uttalanden och deltar i att uppvakta de iranska myndigheterna om bl.a. mänskliga rättigheter. Sverige verkar för att EU ska agera samstämmigt i dessa frågor. Därför har Sverige även argumenterat för att en EU-delegation upprättas i Teheran. Det skulle göra dialogen mellan EU och Iran, om bl.a. mänskliga rättigheter, mer effektiv.
Stockholm den 6 augusti 2021
Ann Linde
Skriftlig fråga 2020/21:3384 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-08-11)
Fråga 2020/21:3384 Uppror i Iran
av Björn Söder (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sedan någon vecka tillbaka pågår ett uppror mot den shiamuslimska diktaturen i Iran. Det som utlöst den senaste vågen av demonstrationer är vattenbristen i den sydliga provinsen Khozestan, men protesterna har spridit sig igenom landet och riktar in sig även på det katastrofala politiskt-ekonomiska läget.
Säkerhetsstyrkorna i landet har bemött demonstranternas legitima kritik med att öppna eld och skjuta tårgas mot demonstranter och genomföra utomrättsliga arresteringar. Amnesty International har verifierat att Irans säkerhetsstyrkor brukat militära vapen mot demonstranter i Khozestan. Hittills har tio döda och tiotals skadade i Khozestan bekräftats. Detta utgör ett tydligt brott mot internationellt rätt. Man har även från myndigheternas sida begränsat internettrafiken i Khozestan och i vissa delar av landet, och fria medier tillåts inte rapportera om läget.
Advokaten, debattören och Irankännaren Nima Rostami skriver i ett debattinlägg i Bulletin att ”även om regimen lyckas slå ner protesterna kommer nästa protestvåg att utlösas relativt snart. Statsapparatens övergrepp mot oliktänkande och kontroll av befolkningen är endast jämförbar med sovjetiska KGB eller östtyska Stasi. Men för att frigöra sig ur islamisternas grepp är det iranska folket i behov av stöd. Det internationella samfundet har med sin eftergiftspolitik normaliserat diktaturen i Iran.”
Vidare skriver han: ”Tystnaden om läget i Iran har, särskilt från EU:s sida och Sveriges rödgröna regering, varit skandalös. Trots iraniernas strävan efter demokratiska reformer och missnöjet med den islamiska diktaturen har Irans islamistiska agenda via lobbyister normaliserats i Väst. På samma sätt som Nazityskland inte kunde reformeras inifrån är iraniernas motstånd i behov av internationellt stöd. Under rådande förtryck är reformer i demokratisk anda och förändring inifrån närmast en ouppnåelig uppgift – fascistiska kontrollfunktioner tillåter inte förändring. EU och Sverige kan och bör ställa krav på demokratiska reformer i Iran. Ett sådant krav förutsätter samordning och politisk vilja. Men sådana är just nu obefintliga, vilket är obegripligt.”
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser utrikesministern verka för att samla det internationella samfundet till stöd för demonstranterna i Iran och i så fall på vilket sätt?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.