Uppföljning av biståndsbudgeten

Svar på skriftlig fråga 2016/17:555 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:555 av Sofia Arkelsten (M) Uppföljning av biståndsbudgeten

Sofia Arkelsten har frågat mig när jag avser lämna en budget som går att följa upp till riksdagen.

Resultatredovisningen för 2015 utgick från av riksdagen fastställt mål samt politikens inriktning i BP 15. Under åtta tematiska rubriker redovisades kortfattat mål och verksamhetsinriktning, genomförande, utveckling mot förväntade strategiresultat, exempel på resultat från insatser samt en kort analys. Den finansiella redovisningen omfattade även för första gången utfall per tematiskt område.

Sedan flera år tillbaka, även under tidigare regeringar, har resultat-redovisningen för utgiftsområde 7 varit huvudsakligen tematisk. Regeringen har ansett att detta ger det bästa underlaget för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen. Resultatinformation på insats-,

strategi- och organisationsnivå finns tillgänglig i myndigheters och organisationers årsrapporter, i projektrapporter och utvärderingar samt strategirapporter.

Det finns utmaningar vad gäller biståndets uppföljningsbarhet, t.ex. möjligheten att knyta förändring i samarbetsländerna till just svenska insatser och förutsättningarna att aggregera resultat givet den mångfald av insatser som finns och bör finnas inom biståndet. Ytterligare en utmaning i den årliga rapporteringen ligger i att biståndet styrs av fleråriga strategier för vilka resultat måste ses långsiktigt. Detta är välkända problem som inte har sin grund i budgetens utformning och som återfinns inom många politikområden.

För att möta dessa utmaningar pågår ett kontinuerligt arbete på alla nivåer för att stärka utvärdering, uppföljning och återrapportering; inom såväl Regeringskansliet som på Sida och på samarbetsorganisationer. Regeringen driver frågorna om uppföljning och effektivitet gentemot multilaterala organisationer, t.ex. inom Utstein group där Sverige var ordförandeland under 2016, och inom EU. Arbete med att, i linje med utrikesutskottets önskemål, år 2018 lämna en resultatskrivelse avseende det multilaterala biståndet pågår.

Framgent kommer det nyligen beslutade policyramverket att vara en viktig utgångspunkt i regeringens budget- och resultatarbete.

Regeringen är också aktivt pådrivande för de internationellt överens-komna principerna för utvecklingseffektivitet: ägarskap, resultatfokus, inklusive partnerskap, transparens och ansvarsutkrävande. Utvecklings-samarbetet ska ta sin utgångspunkt i samarbetsländernas egna utveck-lingsplaner, mål och indikatorer. Här finns en tydlig linje från Paris-deklarationen och Busan till slutdokumentet från högnivåmötet i Nairobi (Global Partnership for Effective Development Co-operation)

där jag nyligen deltog och där Sverige hade en internationellt erkänd roll. En kontextanpassning av utvecklingssamarbetet får konsekvenser för givarländernas styrning och uppföljning samtidigt som det gör utvecklingssamarbetet mer effektivt. Vi vill se inte bara en bra resultatredovisning utan framför allt verkliga och hållbara resultat i samarbetsländerna.

Regeringen har gärna en fortsatt dialog med utskottet kring uppföljning av biståndet och resultatredovisningen i budgeten, utifrån de utmaningar och möjligheter som både regeringen och utskottet konstaterat.

Stockholm den 11 januari 2017

Isabella Lövin