Uppföljning av biståndsbudgeten
Svar på skriftlig fråga 2016/17:555 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:555 av Sofia Arkelsten (M) Uppföljning av biståndsbudgeten
Sofia Arkelsten har frågat mig när jag avser lämna en budget som går att följa upp till riksdagen.
Resultatredovisningen för 2015 utgick från av riksdagen fastställt mål samt politikens inriktning i BP 15. Under åtta tematiska rubriker redovisades kortfattat mål och verksamhetsinriktning, genomförande, utveckling mot förväntade strategiresultat, exempel på resultat från insatser samt en kort analys. Den finansiella redovisningen omfattade även för första gången utfall per tematiskt område.
Sedan flera år tillbaka, även under tidigare regeringar, har resultat-redovisningen för utgiftsområde 7 varit huvudsakligen tematisk. Regeringen har ansett att detta ger det bästa underlaget för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen. Resultatinformation på insats-,
strategi- och organisationsnivå finns tillgänglig i myndigheters och organisationers årsrapporter, i projektrapporter och utvärderingar samt strategirapporter.
Det finns utmaningar vad gäller biståndets uppföljningsbarhet, t.ex. möjligheten att knyta förändring i samarbetsländerna till just svenska insatser och förutsättningarna att aggregera resultat givet den mångfald av insatser som finns och bör finnas inom biståndet. Ytterligare en utmaning i den årliga rapporteringen ligger i att biståndet styrs av fleråriga strategier för vilka resultat måste ses långsiktigt. Detta är välkända problem som inte har sin grund i budgetens utformning och som återfinns inom många politikområden.
För att möta dessa utmaningar pågår ett kontinuerligt arbete på alla nivåer för att stärka utvärdering, uppföljning och återrapportering; inom såväl Regeringskansliet som på Sida och på samarbetsorganisationer. Regeringen driver frågorna om uppföljning och effektivitet gentemot multilaterala organisationer, t.ex. inom Utstein group där Sverige var ordförandeland under 2016, och inom EU. Arbete med att, i linje med utrikesutskottets önskemål, år 2018 lämna en resultatskrivelse avseende det multilaterala biståndet pågår.
Framgent kommer det nyligen beslutade policyramverket att vara en viktig utgångspunkt i regeringens budget- och resultatarbete.
Regeringen är också aktivt pådrivande för de internationellt överens-komna principerna för utvecklingseffektivitet: ägarskap, resultatfokus, inklusive partnerskap, transparens och ansvarsutkrävande. Utvecklings-samarbetet ska ta sin utgångspunkt i samarbetsländernas egna utveck-lingsplaner, mål och indikatorer. Här finns en tydlig linje från Paris-deklarationen och Busan till slutdokumentet från högnivåmötet i Nairobi (Global Partnership for Effective Development Co-operation)
där jag nyligen deltog och där Sverige hade en internationellt erkänd roll. En kontextanpassning av utvecklingssamarbetet får konsekvenser för givarländernas styrning och uppföljning samtidigt som det gör utvecklingssamarbetet mer effektivt. Vi vill se inte bara en bra resultatredovisning utan framför allt verkliga och hållbara resultat i samarbetsländerna.
Regeringen har gärna en fortsatt dialog med utskottet kring uppföljning av biståndet och resultatredovisningen i budgeten, utifrån de utmaningar och möjligheter som både regeringen och utskottet konstaterat.
Stockholm den 11 januari 2017
Isabella Lövin
Skriftlig fråga 2016/17:555 av Sofia Arkelsten (M) (Skickad 2017-01-11)
Fråga 2016/17:555 Uppföljning av biståndsbudgeten
av Sofia Arkelsten (M)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I utrikesutskottets betänkande 2016/17:UU2 konstaterar utskottet att regeringen skriver följande i budgetpropositionen:
”Regeringen delar upp sin resultatredovisning på de sex tematiska områden som presenterades våren 2014, dessa är ökad jämställdhet och stärkt egenmakt för kvinnor och flickor, förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer, stärkt demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter, förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk utveckling och erhålla god utbildning, förbättrad grundläggande hälsa, värnad mänsklig säkerhet och frihet från våld samt räddade liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet.
I redovisningen och bedömningen av biståndets resultat använder sig regeringen framför allt av myndigheters och multilaterala organisationers årsrapporter och årsredovisningar, svenska och internationella utvärderingar, revisioner och analyser samt forskning. Uppföljningen ska i så stor utsträckning som möjligt utgå från samarbetsländernas system för insamling och sammanställning av resultat och statistik. Regeringen konstaterar att det behövs mer arbete med uppföljning och utvärdering för att följa resultaten av utvecklingssamarbetet på en övergripande nivå. Arbete krävs även för att säkerställa att det finns könsspecifika indikatorer inom såväl det bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet.”
Utrikesutskottets ställningstagande är:
”Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. Redovisningen ska vara anpassad till utgiftsområden och vara utformad som ett underlag för riksdagens beslut. Bestämmelsen i budgetlagen utesluter inte att resultatredovisningar även lämnas i andra sammanhang, exempelvis i skrivelser.
Utskottet har analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 7 i budgetpropositionen. Syftet med analysen är att bilda ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Utskottet har i de två senaste budgetbetänkandena om utgiftsområde 7 (bet. 2014/15:UU2 och 2015/16:UU2) understrukit att det måste vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslagsförslag. Detta är nödvändigt för att kunna göra prioriteringar i beredningen av regeringens budgetförslag och för att genomföra arbetet med uppföljning och utvärdering i enlighet med regeringsformen. Utskottet betonade också att de resultatindikatorer som används bör spegla utvecklingen av resultat, inte omvärldsförändringar eller insatser, och att de bör redovisas med längre tidsintervall där det är relevant.
Utskottet noterar att bedömningen av resultat inom de tematiska områdena även detta år i huvudsak grundar sig på redovisningar i form av indikatorer och exempel på resultat, vilket försämrar möjligheterna att följa resultaten av utvecklingssamarbetet på en övergripande nivå. Utskottets analysarbete försvåras också av att fördelningen av medel till de tematiska områdena inte redovisas i budgetpropositionen. Utskottet noterar att regeringen visserligen redovisar en indikativ fördelning av medel till anslagsposter för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för 2017 (tabell 2.16–2.18), men eftersom dessa anslagsposter inte följer de tematiska områden som valts för resultatuppföljning är det svårt att följa kopplingen mellan resultatredovisningen och regeringens anslagsförslag.
Utskottet vill, liksom i förra årets budgetbetänkande, understryka vikten av att både bra och dåliga resultat lyfts fram i resultatredovisningen, analyseras och ligger till grund för beslut om den fortsatta inriktningen inom ramen för såväl budgetfördelning som utveckling av strategier. Utskottet konstaterar att möjligheterna att se på vilket sätt resultatanalysen påverkat politikens inriktning begränsas av att regeringen använder en tematisk indelning för resultatredovisningen och en annan för politikens inriktning.
Det framgick av biståndsminister Isabella Lövins föredragning för utskottet den 20 oktober att regeringen under hösten 2016 avser att presentera ett policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet i en skrivelse till riksdagen. Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning (bet. 2015/16:UU2) att det skulle underlätta arbetet med resultatuppföljning och resultatanalys om regeringen redan i skrivelsen om policyramverket diskuterade principer för resultatuppföljning och resultatredovisning.”
I budgetdebatten om biståndet den 8 december fick statsrådet Lövin två gånger möjligheten att förklara när den nuvarande regeringen kommer att lämna en budget till riksdagen som går att följa upp.
Svaret i replikväxlingen förvånade något:
”När går det att följa upp budgeten? Vi har haft ett utmanande läge med tanke på flyktingsituationen under förra året. Vi kommer nästa vecka att redovisa svaret på Riksrevisionens utvärdering och synpunkter. Det är viktigt att det ska kunna vara mer förutsägbart. Samtidigt kan man konstatera att Riksrevisionen säger att Utrikesdepartementet har hanterat detta bättre det senaste året. Men det finns givetvis en önskan om att vi ska kunna göra det här på ett mer förutsägbart sätt, inte minst för dem som ska ta emot biståndet.”
Alltså: Statsrådet förklarar att den nuvarande regeringen haft ett utmanande läge med tanke på flyktingsituationen. Nästa vecka ska regeringen också svara på Riksrevisionens kritik och synpunkter. Och biståndet ska bli mer förutsägbart – särskilt för mottagarna.
Nu handlar frågan om när det ska gå att följa upp budgeten varken om avräkningar för flyktingmottagande, Riksrevisionens kritik eller ens förutsägbarheten i biståndet utan om det som utrikesutskottet skriver i budgetbetänkandet. Samt möjligen även den moderata reservationen i beslutspunkt 1 Resultatredovisning.
Förra årets budgethantering var valhänt och ledde till en ryckighet som påverkar biståndets kvalitet. De tematiska uppföljningarna i årets budget är anekdotiska. Den nuvarande regeringen konstaterar själv att det behövs mer arbete med uppföljning och utvärdering för att följa resultaten av utvecklingssamarbetet på en övergripande nivå.
Riksdagens roll är att granska regeringen. Det försvåras av regeringens beteende. Det måste vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslagsförslag.
Ett effektivt bistånd kan inte bara bygga på god vilja utan måste leverera verkliga resultat. Vi kräver därför en ansvarsfull hantering av skattemedel.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
När avser statsrådet att lämna en budget som går att följa upp till riksdagen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.