Uppdatering av lagstiftningen om skyddsjakt
Svar på skriftlig fråga 2020/21:999 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:999 av Lars Beckman (M)
Uppdatering av lagstiftningen om skyddsjakt
Lars Beckman har frågat mig om jag avser att initiera förändringar av gällande lagstiftning så att skadade djur i naturen inte får fortsätta att lida.
Svensk djurskyddslagstiftning är stark och syftar i huvudsak till att förhindra onödigt lidande för djuren, men behandlar bara tamdjur och sällskapsdjur.
För vilda däggdjur och fåglar finns i dagsläget en paragraf, 40 c §, i jaktförordningen (1987:905) som behandlar möjligheten att avliva vilda djur om de anträffas skadade eller i en sådan situation att de snarast bör avlivas av djurskyddsskäl.
Länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet har hemställt att regeringen ska se över möjligheten att avliva skadade vilda djur av djurskyddsskäl. Länsstyrelserna bedömer att det råder en otydlighet i bestämmelserna som reglerar denna fråga. Beredning av ärendet pågår i Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa den processen.
När det gäller skyldighet att eftersöka djur som skadats vid jakt så framgår det av 28 § jaktlagen (1987:259) att om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas.
Stockholm den 22 december 2020
Jennie Nilsson
