Ungdomskriminalitetsnämnder

Svar på skriftlig fråga 2024/25:699 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Svar på fråga 2024/25:699 Ungdomskriminalitetsnämnder

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2024/25:699 av Teresa Carvalho (S)
Ungdomskriminalitetsnämnder

Teresa Carvalho har frågat justitieministern om han och regeringen fortfarande avser att införa ungdomskriminalitetsnämnder under denna mandatperiod, som man tidigare gett sken av, och när en proposition i så fall kan väntas.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den förra regeringen beslutade den 7 juli 2022 kommittédirektiven Ungdomskriminalitetsnämnder – en ny ordning för att förebygga brottslighet (dir. 2022:106). I enlighet med Tidöavtalet beslutade regeringen den 16 februari 2023 i ett tilläggsdirektiv till Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder (S 2022:11) att förkorta utredningstiden. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU 2024:30). Utredningen föreslår en ordning med statligt huvudmannaskap för att besluta om och följa upp individuella brottsförebyggande åtgärder för unga som riskerar att begå brott av allvarligt slag. Utredningen föreslår även att en nationell statlig myndighet mot ungdomskriminalitet med regionala beslutsorgan ska inrättas. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

Att arbeta fram en proposition utifrån förslagen i betänkandet och genomföra den administrativa modell som utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder föreslår, är en komplex och omfattande process. För att genomförandet av processen ska bli så effektivt som möjligt föreslår utredningen att regeringen ska utse en särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra reformen samt komplettera utredningens förslag i nödvändiga delar. Utredningen anser vidare bl.a. att det krävs en mer djupgående analys av frågor om sekretess och dataskydd kopplat till den nya ordningen och att sekretessbrytande bestämmelser på socialtjänstens område bör utredas vidare.

En majoritet av remissinstanserna är negativa, helt eller delvis, till förslagen i betänkandet, medan endast ett fåtal är positiva. Därtill har regeringen påbörjat en omläggning av såväl kriminalpolitiken som socialpolitiken som i olika delar har bäring på utredningens förslag. Allt detta sammantaget gör att utformningen av utredningens förslag behöver analyseras noggrant dels för att de samlade åtgärderna mot ungdomsbrottslighet ska bli ändamålsenliga, dels för att säkra en sammanhållen vårdkedja.

Stockholm den 29 januari 2025

Camilla Waltersson Grönvall