Ungdomars trygghet
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1763 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1763 av Björn Söder (SD)
Ungdomars trygghet
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att skapa trygghet för våra ungdomar och bekämpa ungdomsrånen.
Att bli utsatt för rån är en allvarlig kränkning för den som drabbas. Personrån tillhör också de brottstyper som vid en första lagföring starkast indikerar fortsatt brottslighet i form av ett flertal nya lagföringar. Denna typ av brottslighet måste bekämpas.
Det kan inledningsvis noteras att anmälda personrån mot unga minskade med 12 procent 2020 jämfört med 2019.
Rättsväsendets förmåga att hantera rån, liksom andra typer av brott, stärks genom de generella satsningar som regeringen gör för att förstärka Polismyndigheten och övriga rättskedjan. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda och arbetet med att nå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda för ett tryggare Sverige fortsätter med full kraft. Vid årsskiftet 2020/2021 hade Polismyndigheten närmare 5 500 fler anställda än vid ingången av 2016.
Det straffrättsliga regelverket är också ett viktigt verktyg i kampen mot brottsligheten. På regeringens initiativ har minimistraffen för flera allvarliga våldsbrott skärpts, bl.a. grovt rån. En pågående utredning överväger dessutom ett höjt minimistraff för rån.
Satsningar på rättsväsendet och straffskärpningar behöver dock kompletteras med såväl breda som riktade brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Regeringens nationella brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, innehåller bland annat målsättningarna att fler aktörer ska ha kunskap om och bidra till att förebygga brott och att fler aktörer ska involveras i samverkan kring brottsförebyggande frågor. Det är viktigt även när det gäller denna typ av brottslighet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Otryggheten är större i socialt utsatta områden än i andra områden, både bland kvinnor och män. Regeringen gav i december 2020 Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera, fördela och följa upp statsbidrag för sociala insatser i de områden som Polismyndigheten definierar som utsatta områden. Satsningen omfattar 250 miljoner kronor per år 2021–2023, och syftar till att komplettera och förstärka kommunens verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex. genom trygghetsskapande åtgärder såsom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Dessa riktade insatser bedöms göra stor skillnad i de områden där otryggheten är som störst.
Stockholm den 24 februari 2021
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2020/21:1763 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-02-24)
Fråga 2020/21:1763 Ungdomars trygghet
av Björn Söder (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Tidningen Bulletin rapporterade den 10 februari om att rån och hot mot unga har ökat de senaste åren. ”När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade den nationella trygghetsundersökningen för 2020 framkom det, att 32 procent av de tillfrågade pojkarna mellan 16 och 19 år uppgav att de är rädda för att bli utsatta för brott och framförallt för att bli rånade”, skriver tidningen.
Enligt Madeleine Adaktusson och Anna Alandh, producent respektive projektledare på SVT Barn, har rånen och hoten spridit sig allt längre ner i åldrarna, och det blir allt vanligare att barn i åldrarna 10–12 år utsätts. SVT Barn genomför regelbundna undersökningar riktade mot den här åldersgruppen för att planera och genomföra programidéer.
Brå:s statistik täcker inte in de yngre barnen som är under 16 år. I Stockholmsenkäten, som genomförs av Stockholms stad, frågar man 14-åringar och gymnasieelever, skriver Bulletin. ”I den senaste Stockholmsenkäten uppgav åtta procent av alla pojkar i nionde klass och fyra procent av flickorna att de rånats under 2020. Men i stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm uppgav hela 13 procent av pojkarna att de rånats.”
När Bulletin kontaktar Brå uppger de att det pågår ett projekt om ungdomsrån som är planerat att publiceras under hösten 2021. ”I Brå:s beskrivning av projektet står det att ’Mellan åren 2014 och 2019 ökade antalet anmälningar av rån mot unga nästan 2,5 gånger. Mediabilden av ungdomsrån är därutöver att ökningen av rån främst drabbat vissa områden samt att det blivit vanligare med grövre våld och inslag av förnedring i rånen.’”
Våldet eskalerar i vårt samhälle och blir allt grövre samtidigt som det går allt längre ned i åldrarna. Regeringen har hittills kapitalt misslyckats med att komma till rätta med otryggheten och kriminaliteten i vårt land.
Av denna anledning vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att skapa trygghet för våra ungdomar och bekämpa ungdomsrånen?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.