Ungas psykiska ohälsa i spåren av pandemin
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1809 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1809 av Tobias Andersson (SD)
Ungas psykiska ohälsa i spåren av pandemin
Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att få bukt med ungas psykiska ohälsa i spåren av pandemin.
Psykisk ohälsa är en viktig och angelägen fråga för mig och regeringen. Psykisk ohälsa är en vår tids stora folksjukdomar och även en viktig fråga ur ett jämställdhetsperspektiv då flickor rapporterar en sämre psykisk hälsa och pojkar är överrepresenterade vad gäller suicid. Regeringen gjorde under 2020 en historisk satsning på psykisk hälsa och suicidprevention och fördelade 2,2 miljarder kronor för detta ändamål. På fem år har den statliga satsningen på psykisk hälsa mer än fördubblats. Regeringens satsning fortsätter under 2021 och vi satsar även i år cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder.
Regeringens satsningar har bidragit till att covid-19-pandemin ännu inte påverkat barn- och ungdomspsykiatrins tillgänglighet. Andelen barn och unga som behöver vänta lägre än trettio dagar för en första bedömning inom BUP har inte har ökat under 2020, jämfört med 2019. Som jag lyfte i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:678 Långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin, är en framgångsfaktor till detta vårdens goda omställningsförmåga. Regionerna har agerat snabbt och lyckats ersätta fysiska besök med digitala. Regeringen har bidragit till vårdens omställning genom att tilldela regionerna 24 miljoner kronor i syfte att utveckla och stärka digitala kontaktmöjligheterna till verksamheter som möter patienter med psykisk ohälsa.
Regeringen beslutade 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela
100 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner under 2018-2020 för att stärka socialtjänstens insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen skulle bidra till att stärka socialtjänstens insatser till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, förbättra arbetet mot psykisk ohälsa, öka socialtjänstens kompetens om barn och unga med psykisk ohälsa samt stärka samverkan mellan landsting och kommun när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, men också inom kommunens egna verksamheter.
Regeringen har även tillsatt utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga, som bland annat ska bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen i slutet av 2021. Dessutom har regeringen tillsatt en delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Delegationen ska verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med fokus på kortare väntetider. Därutöver har Socialstyrelsen lämnat förslag på hur myndigheten kan stödja regionernas hantering av uppdämda vårdbehov orsakade av utbrottet av covid-19.
I januari 2021 inrättade Folkhälsomyndigheten en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention. Funktionen ska arbeta brett och med tanke på covid-19-pandemin har den blivit än mer betydelsefull. Regeringen har därutöver gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda behovet av en nationell stödlinje till personer med psykisk ohälsa.
Regeringen kommer att följa hur nämnda satsningar och initiativ påverkar de ungas psykiska hälsa under den pågående covid-19-pandemin.
Stockholm den 24 februari 2021
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2020/21:1809 av Tobias Andersson (SD) (Besvarad 2021-02-24)
Fråga 2020/21:1809 Ungas psykiska ohälsa i spåren av pandemin
av Tobias Andersson (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den största utmaningen för Sveriges unga har länge varit den utbredda psykiska ohälsan. På tio år har psykisk ohälsa bland unga i åldern 10–17 år ökat med över 100 procent enligt Socialstyrelsen, och bland flickor i 15-årsåldern uppger en majoritet att de lidit av psykisk ohälsa, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.
Trots kännedomen om denna drastiska utveckling tredubblades köerna till barn- och ungdomspsykiatrin under den förra mandatperioden och endast tre regioner och landsting lyckades erbjuda hjälp inom utlovad tid under 2017. Detta bör ses som ett svek mot Sveriges unga, och om ingen förändring sker snarast kommer det att få långsiktiga konsekvenser för både berörda individer och samhället i stort.
Ovan beskrivna fakta var rådande innan pandemin, och det går nu att anta att problematiken kraftigt har förvärrats. Dels för att ungas liv kraftigt har begränsats i drygt ett års tid, dels för att vården lidit av ett kanske aldrig tidigare skådat stresstest. Det innebär att unga i dag mår sämre, något som styrks av Ungdomsbarometerns rapport Generation Z 2021 i vilken det för första gången endast är en minoritet av Sveriges unga som känner sig hoppfulla inför framtiden. Samtidigt går vården går på knäna, varför det går att anta att den vård som kan erbjudas för psykisk ohälsa, och vilken redan innan pandemin saknade resurser, knappast fungerar bättre ett år in i pandemin.
Givet detta återfinns onekligen ett behov av att ytterligare resurser riktas till barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan och Sveriges Ungdomsmottagningar – samt naturligtvis vården i allmänhet.
Med anledning av det ovanstående önskar jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få bukt med den ovan beskrivna problematiken?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.