Tusentals migranter till Spanien
Svar på skriftlig fråga 2025/26:976 besvarad av Migrationsminister Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2025/26:976 Tusentals migranter till Spanien
till Migrationsminister Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2025/26:976 av Markus Wiechel (SD)
Tusentals migranter till Spanien
Markus Wiechel har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att förhindra ytterligare asyltryck mot Europa och hur jag avser att lyfta fram detta gentemot den spanska regeringen. Frågan har ställts mot bakgrund av att tusentals migranter under den sista veckan i juli passerade gränsen från Marocko till den spanska exklaven Ceuta i Nordafrika.
Jag, precis som många andra, är givetvis bekymrad över det som utspelades sig vid Ceuta för några veckor sedan. Det är också en tragedi att nära 100 personer uppges ha omkommit i samband med händelsen.
Den här regeringen gick till val på att skapa ordning och reda i migrationspolitiken, och vi har levererat de resultat som väljarna efterfrågade. Genom en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik har Sverige nu den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år och fler personer med utvisningsbeslut lämnar landet. Under det svenska ordförandeskapet i EU 2023 nåddes också en överenskommelse i EU:s ministerråd om EU:s migrations- och asylpakt, som har gett EU betydligt bättre och mer ändamålsenliga regler och verktyg för att hantera migrationsfrågor. De rättsakterna har nu börjat att tillämpas. Det är också värt att framhålla att även på EU-nivå har asylinvandringen och den irreguljära migrationen minskat och det är viktigt att EU fortsätter den kursen. Regeringen är aktiv i det arbetet.
En förutsättning för en välfungerande migrations- och asylpolitik är skyddet av EU:s yttre gräns. Alla medlemsstater har ett ansvar i detta och i att bekämpa irreguljär migration. Olika särlösningar för regularisering av irreguljära migranter underminerar trovärdigheten i migrationspolitiken genom att signalera att avslagsbeslut inte är slutgiltiga. Sådana lösningar bör därför undvikas. Regeringen har därför påtalat att Spaniens regularisering kan riskera att skapa en pull-faktor för irreguljär migration, vilket i sin tur kan komma att påverka resten av Europa. Samtidigt anser regeringen att Spaniens agerande med anledning av händelserna vid Ceuta varit resolut och effektivt. Majoriteten av de som korsade gränsen har återvänt till Marocko.
Enigheten är stor inom EU kring vikten av att fortsätta utveckla samarbetet med transit- och ursprungsländer för att tidigt motverka irreguljär migration. EU:s nya regler om säkra tredjeländer är också ett viktigt verktyg i detta. Vidare behöver arbetet med att förbättra återvändandet fortsätta. I det sammanhanget är möjligheten att använda viseringspolitiken som ett verktyg viktigt när länder inte vill samarbeta kring återtagande av sina egna medborgare. Sverige gör stora ansträngningar för att förbättra återvändandet och i kommissionens årliga rapport [Den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten 2025] konstaterades att Sverige ligger på tredje plats i EU efter Tyskland och Frankrike vad avser antalet genomförda återvändanden.
Regeringen tar händelserna vid Ceuta på stort allvar. Sverige var ett av de medlemsländer som snabbt påkallade krismöte i inrikesministerkretsen för att skapa förutsättningar för EU att agera effektivt och gemensamt i den situation som uppstod.
Stockholm den 13 augusti 2026
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2025/26:976 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-08-13)
Fråga 2025/26:976 Tusentals migranter till Spanien
av Markus Wiechel (SD)
till Migrationsminister Johan Forssell (M)
Tusentals migranter har under de senaste dagarna trängt in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko. Mottagningskapaciteten i den lilla staden med omkring 80 000 invånare är kraftigt överbelastad. Lokala myndigheter talar om en humanitär och social nödsituation och har begärt nationellt nödläge samt militärt stöd. Den spanska centralregeringen har avvisat detta och hänvisar i stället till samarbete med Marocko.
Händelsen är inte isolerad. Ceuta och Melilla utgör EU:s enda landgränser mot Afrika och har länge varit tryckpunkter för irreguljär migration. Under 2026 har ankomsterna till Ceuta ökat markant, samtidigt som flödena till Kanarieöarna minskat. Många av dem som kommer är marockanska medborgare, men personer från övriga Maghreb och Västafrika ingår också. Bakom ligger både push-faktorer i ursprungsländerna, såsom ekonomisk stagnation, ungdomsarbetslöshet och brist på framtidsutsikter, och tydliga pull-faktorer i Europa.
Den spanska socialistledda regeringen under Pedro Sánchez har under 2026 genomfört en omfattande regularisering av papperslösa. Genom ett kungligt dekret erbjöds uppehålls- och arbetstillstånd till personer som vistats i Spanien före den 1 januari 2026. Antalet ansökningar nådde nästan 1,2 miljoner, långt över regeringens prognoser. Åtgärden motiverades med arbetskraftsbehov, demografi och humanitära skäl. Samtidigt sände den en tydlig signal: den som tar sig in irreguljärt kan räkna med att en legal status senare blir möjlig. Sådana amnestier har historiskt fungerat som en magnet. När legaliseringar genomförs ökar ofta försöken att nå territoriet, eftersom risken att bli permanent utestängd upplevs som lägre.
Detta skapar flera problem. Massankomster belastar det lokala mottagningssystemet och skapar friktion mot den fasta befolkningen. De försvagar också gränskontrollen och riskerar att underminera EU:s yttre gränser. När en medlemsstat signalerar generositet genom omfattande regulariseringar ökar trycket mot hela unionen. Potentiella asylsökande och ekonomiska migranter väger in både möjligheten att komma in och chansen att senare bli legaliserade. Resultatet blir ytterligare belastning på asylsystem, socialtjänst och bostadsmarknader i flera europeiska länder.
Spanien har under senare år tagit emot stora volymer irreguljära ankomster. Regeringen betonar samtidigt samarbete med Marocko och andra transitländer. Erfarenheten från 2021, då över 8 000 personer strömmade in i Ceuta under några dygn efter att marockanska gränskontroller tillfälligt lättades, visar att migrationsflöden kan användas som diplomatiskt påtryckningsmedel. När mottagarlandet parallellt bedriver en politik som underlättar legalisering blir signalerna motstridiga: kontroll vid gränsen kombineras med generösa regulariseringar innanför den.
Det är därför centralt att motverka ytterligare tryck av potentiella asylsökande och ekonomiska migranter mot Europa. Det kräver tydliga och konsekventa signaler: snabbt återvändande av personer utan skyddsgrund och robusta avtal med ursprungs- och transitländer samt att regulariseringar inte blir återkommande lösningar på irreguljära flöden. Utan sådan konsekvens riskerar de yttre gränserna att fortsätta fungera som en porös filterzon, där volymerna styrs mer av smugglarnas kapacitet och migranternas förväntningar än av politiska beslut. En hållbar migrationspolitik måste utgå från att gränserna kan upprätthållas. Annars förskjuts bördan till de kommuner och medlemsstater som redan bär den största delen av kostnaderna.
Mot bakgrund av ovanstående önskas att migrationsminister Johan Forssell svarar på följande fråga:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att förhindra ytterligare asyltryck mot Europa, och hur avser han att lyfta fram detta gentemot den spanska regeringen?
