Turkiets invasion och kemiska attacker i norra Irak
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2992 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2992 av Håkan Svenneling (V) Turkiets invasion och kemiska attacker i norra Irak
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att fördöma Turkiets militära invasion och användning av kemiska vapen i norra Irak och vidta ytterligare åtgärder gentemot Turkiet bilateralt och inom EU.
Irak har under de senaste åren varit hårt drabbat av konflikt, och landets stabilitet har påverkats negativt av ökande regionala spänningar. Jag betonar ofta vikten av en återupptagen trovärdig och inkluderande fredsprocess mellan PKK och den turkiska regeringen, både i samtal med turkiska företrädare och inom EU. I dessa sammanhang lyfter jag också vår oro över Turkiets agerande i sitt närområde, inklusive Irak. Det är viktigt att samtliga parter avstår från åtgärder som riskerar att på nytt eskalera situationen, och agerar i enlighet med folkrätten med full respekt för Iraks suveränitet. Detta gäller naturligtvis även Turkiet. Turkiets militära insatser i norra Irak påverkar civilas säkerhet och stabiliteten i regionen. Den internationella humanitära rätten ställer tydliga krav på skydd av civila. Parterna i en väpnad konflikt får endast rikta anfall mot militära mål. Reglerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet måste följas. Uppgifter om kemiska attacker i norra Irak är obekräftade. Det är under alla omständigheter förbjudet under folkrätten att använda kemiska vapen. För Sverige är detta fundamentalt och något vi konsekvent betonar i internationella sammanhang, inklusive EU och FN.
Stockholm den 9 juni 2021
Ann Linde
Skriftlig fråga 2020/21:2992 av Håkan Svenneling (V) (Besvarad 2021-05-26)
Fråga 2020/21:2992 Turkiets invasion och kemiska attacker i norra Irak
av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 24 april 2021 inledde Turkiet ytterligare en militärinvasion i norra Irak, ett område som kontrolleras av kurder. Invasionen, som av allt att döma fortfarande pågår, uppges inkludera kemiska attacker. Turkiet har i 38 år utfört militära gränsöverskridande invasioner mot den kurdiska regionen i norra Irak som lett till stort lidande hos den civila befolkningen. Fortsatta militära invasioner är inte lösningen, i stället krävs dialog och politiska förhandlingar för att skapa säkerhet och stabilitet.
Rapporter om att Turkiet utfört kemiska attacker måste tas på allvar. Användning av kemiska vapen är ett krigsbrott. FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen, som trädde i kraft 1997, utvecklade Genèveprotokollets förbud mot användning av kemiska vapen i krig till att också innehålla lagring, utveckling och tillverkning. Kemiska vapen bryter mot folkrätten och räknas likt biologiska vapen, radiologiska vapen och kärnvapen som massförstörelsevapen.
Internationella medier har rapporterat om hur både den militära invasionen och kemiska attacker tvingat civila kurder att fly från sina byar. Många av dem kommer aldrig att kunna återvända efter att ha fått sina hem förstörda. Det finns även risk för att civila skadats och dödats. Attackerna strider mot internationell rätt och påminner om Turkiets militärinvasion i norra Syrien, vilken lett till en ockupation.
Turkiet hade dessutom inte tillstånd av Irak att militärt gå in i landet. Iraks utrikesminister Fuad Hussein har uttalat att turkiska beväpnade styrkor illegalt inträtt landet, vilket är ett intrång mot Iraks suveränitet. Turkiet har sedan tidigare över 25 militärbaser där drygt 3 000 turkiska soldater är stationerade i territoriet, som administreras av Kurdistans regionala regering.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att fördöma Turkiets militära invasion och användning av kemiska vapen i norra Irak och vidta ytterligare åtgärder gentemot Turkiet bilateralt och inom EU?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.