Turkiets agerande i Cypern
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1745 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1745 av Markus Wiechel (SD)
Turkiets agerande i Cypern
Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder han och andra kan förvänta sig att jag vidtar under den tid Sverige är ordförandeland i OSSE för att verka för ett cypriotiskt enande och minskad turkisk påverkan på ön.
Det svenska engagemanget för Cypernfrågan är långvarigt, inte minst genom det mångåriga deltagandet i FN:s fredsbevarande styrka UNFICYP. Sverige bidrar också genom den så kallade religiösa dialogen, som välkomnats av såväl parterna på ön som av FN. Syftet med dialogen är att sammanföra Cyperns religiösa ledare och därigenom verka för att religion inte blir en bidragande källa till konflikten utan istället ett medel för att främja dialog, förtroendeskapande och respekt för mänskliga rättigheter.
Sveriges ordförandeskap i OSSE präglas av arbetet för att stärka säkerheten och stabiliteten i OSSE-regionen. I detta ingår att stärka respekten för den europeiska säkerhetsordningen – som bygger på folkrätten och FN-stadgan – liksom att bidra till att komma närmare hållbara lösningar av de utdragna konflikterna i regionen. Givet att Cypernfrågan hanteras inom ramarna för FN, och i överensstämmelse med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, är det viktigt att Sverige och EU fortsätter stödja en övergripande lösning i detta format. En eventuell roll för OSSE skulle bli aktuell endast om den efterfrågades av FN eller av de berörda parterna, och kan ge ett mervärde för lösningen av Cypernfrågan.
I min roll som Sveriges utrikesminister kommer jag att fortsätta verka för att Turkiet ska agera konstruktivt och i enlighet med folkrätten för en fredlig utveckling i sitt närområde, inklusive på Cypern.
Sverige är en aktiv aktör i Cyperns fredsprocess. En lösning av Cypernfrågan är av strategisk betydelse för Medelhavsregionen och för EU. Regeringen framhåller vikten av dialog och uppmuntrar parterna att visa det politiska mod som krävs för att uppnå Cyperns återförening.
Stockholm den 17 februari 2021
Ann Linde
Skriftlig fråga 2020/21:1745 av Markus Wiechel (SD) (Skickad 2021-02-17)
Fråga 2020/21:1745 Turkiets agerande i Cypern
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Medelhavets tredje största ö Cypern är enligt legenden födelseplats för kärleksgudinnan Afrodite. I modern tid har ön dock präglats av motsatsen: fiendskap mellan greker och turkar.
Efter delningen som skedde till följd av Turkiets invasion och ockupation av de norra delarna 1974 har vi sett få framsteg, och vi läser inte särskilt mycket om denna konflikt längre. Konflikten är dock i högsta grad fortfarande levande och har strategiskt kommit att bli allt viktigare för Turkiet.
Turkcyprioterna, den minoritet som har bott i norra Cypern i generationer, önskar sig inget annat än en fredlig lösning med grekcyprioterna i söder. Sorgligt nog förhalas fredsprocessen av Turkiet, vars oroväckande ambitioner för Cypern på nytt har exemplifierats. I höstas valde den turkiske diktatorn Recep Tayyip Erdoğan att äta picknick i Varosha, en känslig plats där civila grekcyprioter 46 år tidigare plötsligt tvingades släppa alla sina ägodelar för att fly de framryckande turkiska trupperna. De som flydde undan de turkiska trupperna förlorade allt, och än i dag kan man se kläder och prylar som man lämnat efter sig.
Att Erdoğan förlorat i stöd bland turkcyprioterna var tydligt: När han skulle sitta ned för att påbörja sin picknick på stranden möttes han av demonstranter från olika håll som skanderade No picnic over pain. De protesterade mot den turkiske ledarens förödmjukande val av plats för sin picknick och ville inte att han skulle äta picknick på deras ”grekcypriotiska grannars smärta,” som platsen symboliserade för dem.
I dag är Turkiet det enda landet i världen som erkänner Turkiska republiken Nordcypern, men Erdoğan anstränger sig till max för fler erkännanden. Såväl Azerbajdzjan som Pakistan kan nämligen efter alla dessa år vara på väg att följa Turkiets önskan. Faktum är också att Cypern blir allt viktigare för Turkiet, inte minst mot bakgrund av de stora naturgasfyndigheter som Turkiet hoppas kunna exploatera under havsbotten runt ön.
I takt med att Turkiet fått bryta mot internationell rätt genom militära intåg i såväl Syrien som Irak borde det inte finnas någon tvekan om att en aggressivare politik genomförs gentemot Cypern. I värsta fall kan vi i framtiden se något som liknar Rysslands annektering av Krim, fast i detta fall en turkisk annektering av norra Cypern. Ett sådant scenario skulle minst sagt försvåra en framtida cypriotisk förening mellan nord och syd.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder kan vi förvänta oss att ministern vidtar under den tid Sverige är ordförandeland i OSSE för att verka för ett cypriotiskt enande, och kan vi förvänta oss att ministern verkar för att Turkiets påverkan på ön minskar?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.