Tryggheten i Göteborg

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3517 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/ 02972 Ju2021/02973 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3516 Klankriget i Hjällbo och 2020/21:3517 Tryggheten i Göteborg av Dennis Dioukarev (SD)

Dennis Dioukarev har frågat mig dels om det är min uppfattning att regeringen har gjort tillräckligt för att säkerställa civila människors frihet och säkerhet i områden som Angered/Hjällbo, dels vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att återupprätta tryggheten i Göteborg.

Alla i Sverige har rätt till frihet och trygghet och därför har regeringen gjort bekämpandet av gängkriminaliteten till en av sina viktigaste uppgifter. 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet genomförs nu steg för steg. Skärpt straff för grovt vapenbrott gör att vi kan häkta och lagföra rekordmånga kriminella. Hemlig dataavläsning gör att vi kan ta del av deras kommunikation. Mer kameraövervakning på gator och torg gör att vi kan störa öppen narkotikahandel. Idag har vi cirka 1 000 fler frihetsberövade än för två år sedan. Samhällets ansvarsutkrävande har intensifierats.

Men fler åtgärder är på gång. I maj redovisades en utredning som lämnade flera lagförslag mot tystnadskulturen, bland annat ett kronvittnesförslag och lagförslag för ett förbättrat stöd och skydd för vittnen. Betänkandet är för närvarande ute på remiss. Vidare har regeringen lämnat förslag om att slopa straffrabatten för unga myndiga vid allvarlig brottslighet och Gängbrottsutredningen lämnade nyligen sitt betänkande med en rad straffrättsliga förslag mot brott i kriminella nätverk. Även detta betänkande är nu ute på remiss. Den 2 september beslöt regeringen en proposition med förslag som ska förbättra polisens möjligheter att göra husrannsakan i förebyggande syfte för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Förslagen föreslås träda ikraft den 1 december 2021.

Den pågående satsningen på Polismyndigheten är den största någonsin. Regeringen har kraftigt ökat myndighetens anslag, startat två nya polisutbildningar, initierat en ny och snabbare antagningsprocess till utbildningen samt arbetat för att öka attraktiviteten i polisyrket. Polisernas genomsnittliga grundlön har ökat med drygt 6 000 kronor per månad sedan 2015, vilket skapar förutsättningar för att allt färre poliser lämnar yrket. Många som slutat har återanställts vilket också är ett tecken på att arbetsvillkoren har förbättrats. Regeringens mål är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016. Vid halvårsskiftet hade antalet polisanställda ökat med cirka 7 000 och enligt Polismyndigheten är det möjligt att nå hela vägen fram till 2024.

Arbetet med att knäcka gängkriminaliteten är långsiktigt och måste bedrivas på bred front. Ett strukturerat brottsförebyggande arbete pågår för att öka tryggheten och minska segregationen. Regeringen bereder bland annat förslag om att utveckla stödet till avhoppare från exempelvis kriminella gäng och om att ge alla kommuner i landet ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Alla samhällsaktörer som har inflytande över utvecklingen behöver bidra. Regeringen kommer att fortsätta sitt enträgna arbete för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela Sverige.

Stockholm den 8 september 2021

Mikael Damberg