Tryggheten för bevakningspersonal

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1799 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:1799 av Fredrik Lindahl (SD)
Tryggheten för bevakningspersonal

Fredrik Lindahl har frågat mig om jag och regeringen med hänsyn till den senaste tidens händelser har för avsikt att vidta åtgärder för att säkra och förbättra tryggheten för väktare och annan bevakningspersonal.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.

Den 1 januari 2020 infördes brottet sabotage mot blåljusverksamhet. Det straffbelägger att under vissa förutsättningar angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård. Handlingar som omfattas är bl.a. våld och hot mot blåljuspersonal och personer som bistår blåljusverksamhet. Förutom personal från respektive organisation omfattas alltså personer som hjälper verksamheten, t.ex. ordningsvakter eller väktare som bistår polisen vid en insats. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få ett kännbart straff. Detta är en tydlig signal om att samhället ser allvarligt på angrepp mot dessa verksamheteter.

Ordningsvakter och väktare omfattas dessutom av bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Den 1 januari 2020 skärptes straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett och högst sex år. Ordningsvakter och väktare fick därmed även i det avseendet ett ännu starkare straffrättsligt skydd.

Till detta kommer att regeringen har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den
12 november i år.

Regeringen har vidare de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.

Jag följer utvecklingen på området noggrant.

Stockholm den 24 februari 2021

Morgan Johansson