Trygghet på svensk arbetsmarknad
Svar på skriftlig fråga 2024/25:287 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:287 Trygghet på svensk arbetsmarknad
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:287 av Olle Thorell (S)
Trygghet på svensk arbetsmarknad
Olle Thorell har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att stärka arbetsrätten och motverka otrygga anställningar, i syfte att minska de växande klyftorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Arbetslivet ska också vara jämställt och fritt från diskriminering. Visstidsanställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Visstidsanställningar kan också vara en väg in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, eller ännu inte har hunnit etablera sig.
I syfte att stärka skyddet för arbetstagare med visstidsanställningar har reglerna relativt nyligen ändrats.
Ändringarna var en del av det så kallade omställningspaketet som har sin grund i en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter på den privata arbetsmarknaden. Reglerna, som började tillämpas den 1 oktober 2022, innebär bland annat att allmän visstidsanställning har avskaffats och ersatts av särskild visstidsanställning, som övergår till tillsvidareanställning redan efter 12 i stället för 24 månader. Arbetstagare som haft särskild visstidsanställning mer än nio månader under de senaste tre åren har med de nya reglerna företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning. För arbetstagare som har haft tre eller flera särskilda visstidsanställningar under en och samma kalendermånad räknas tiden mellan anställningarna som anställningstid. Inom ramen för reformeringen av arbetsrätten har vidare införts en bestämmelse om att anställningsavtal avser heltid om inget annat har avtalats. Därutöver finns regler om att deltidsanställda har företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad och att arbetsgivare har en skyldighet att lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad.
Jag noterar att andelen visstidsanställningar har minskat det senaste decenniet enligt Statistiska centralbyrån. Om de nya reglerna i anställningsskyddslagen har bidragit till utvecklingen de senaste två åren, eller om det är andra faktorer som har påverkat, är för tidigt för att säga. Det finns anledning att följa utvecklingen på det här området.
Stockholm den 30 oktober 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2024/25:287 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:287 Trygghet på svensk arbetsmarknad
av Olle Thorell (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Commitment to Reducing Inequality Index 2024 pekar på en global försvagning av arbetsmarknadsrättigheter och en oroande ökning av otrygga anställningar. Rapporten lyfter särskilt fram hur osäkra anställningar drabbar kvinnor och ungdomar hårdast, vilket fördjupar de ekonomiska klyftorna och försvagar den sociala sammanhållningen. För Sverige, som har en stark tradition av att värna arbetsmarknadens trygghet och rättigheter, är det djupt bekymmersamt att vi nu ser tecken på en ökande otrygghet och försämrade villkor på arbetsmarknaden.
Rapporten beskriver hur de länder som har försvagade arbetsrättsliga skydd och hög andel otrygga anställningar också uppvisar högre nivåer av ekonomisk ojämlikhet. Sverige, som tidigare var ett föredöme när det gäller trygghet på arbetsmarknaden, har enligt rapporten tappat mark, och detta speglas i den ökande andelen osäkra visstidsanställningar och timanställningar. Detta är en utveckling som särskilt drabbar de mest utsatta grupperna, såsom unga, nyanlända och kvinnor, och leder till att fler människor får svårigheter att planera sina liv och sin framtid.
Det är oroande att se hur den nuvarande regeringen, i stället för att stärka arbetsrätten, öppnar för att ytterligare urholka skydden för arbetstagarna. Socialdemokraterna har alltid kämpat för trygga anställningar och starka fackliga rättigheter, och vi vet att en arbetsmarknad med hög otrygghet skapar ojämlikhet, inte bara ekonomiskt utan också socialt. När arbetstagare tvingas in i osäkra anställningar och ofrivillig deltid, utan tillräckligt skydd eller stöd, ökar risken för social marginalisering och fattigdom, något som rapporten tydligt lyfter fram.
Medan den nuvarande SD-styrda regeringen väljer att prioritera åtgärder som gynnar arbetsgivare och företag på bekostnad av anställdas rättigheter står vi inför en risk att Sverige går i samma riktning som de länder som nu pekas ut i rapporten. För att vända denna utveckling krävs en tydlig politisk vilja att sätta arbetstagares rättigheter och trygghet främst.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka arbetsrätten och motverka otrygga anställningar, i syfte att minska de växande klyftorna på den svenska arbetsmarknaden?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.