Transport av svårt sjuka patienter vid begränsad framkomlighet på vägar
Svar på skriftlig fråga 2023/24:497 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:497 Transport av svårt sjuka patienter vid begränsad framkomlighet på vägar
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2023/24:497 av Ewa Pihl Krabbe (S)
Transport av svårt sjuka patienter vid begränsad framkomlighet på vägar
Ewa Pihl Krabbe har frågat infrastruktur- och bostadsministern vilka åtgärder han, inom sitt ansvarsområde, avser att vidta för att mycket svårt sjuka patienter ska kunna transporteras av närmaste räddningshelikopter när framkomligheten är begränsad på större vägar som E22:an.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Hela befolkningen ska kunna känna sig säker på att om det uppstår behov av akut vård så kommer man att få det. Det gäller oavsett var i landet man befinner sig eller om det är i oländig miljö. En förutsättning för att kunna tillgodose detta behov är att det finns en effektiv organisation som akut kan ge vård och säkert transportera patienter till och från olika vårdinrättningar. Av 7 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att regionen svarar för att det inom regionen finns en ändamålsenlig organisation för att till och från vårdinrättning eller läkare transportera personer vars tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för ändamålet.
Socialstyrelsen har konstaterat att insatser i oländig miljö ofta är komplicerade och att det kan snabbt uppkomma brist på tid och resurser, vilket ytterligare kan försvåras av oklarheter kring exempelvis den drabbades geografiska position eller aktörernas ansvar och mandat. Varje aktör ansvarar för sin egen räddningsinsats. Regionen ansvarar för sjukvårdsinsatsen på samma sätt som i icke oländig miljö och Sjöfartsverket, Polismyndigheten eller kommunal räddningstjänst ansvarar för räddningstjänstinsatsen. Detta innebär att parallella insatser kan pågå samtidigt.
För att stimulera en utveckling och förstärkning av ambulanssjukvården har regeringen sedan 2021, för statens räkning ingått överenskommelser med Sverige Kommuner och Regioner för att förstärka ambulanssjukvården. Satsningen kan av regionerna användas för insatser som utvecklar ambulanssjukvården, exempelvis insatser för ökad effektivitet avseende responstider.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt den prehospitala vården och lämnat förslag på hur vården kan utvecklas, effektiviseras och stärkas på ett ändamålsenligt sätt (S2021/02144). Myndigheten gör i sin delredovisning som presenterades den 14 februari 2023 bl.a. bedömningen att sjukdomsfall och olyckor i oländig miljö kräver god förmåga att genomföra aktörsgemensamma insatser oavsett om händelsen är av mindre karaktär eller om det handlar om en större händelse med många drabbade.
Regeringen har vidare som ett led i arbetet att stärka ambulanssjukvården gett Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten ett uppdrag att kartlägga resurser för sjuktransporter och ta fram ett förslag till plan för nationell samordning vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Myndigheterna ska utifrån kartläggningen även ta fram ett förslag till plan för nationell samordning av sjuktransporter. Uppdraget ska slutredovisas den 16 februari 2025.
Jag ser fram emot att ta del av myndigheternas redovisningar och fortsätter att noga följa frågor som rör sjuktransporter.
Stockholm den 31 januari 2024
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2023/24:497 av Ewa Pihl Krabbe (S) (Besvarad 2024-01-31)
Fråga 2023/24:497 Transport av svårt sjuka patienter vid begränsad framkomlighet på vägar
av Ewa Pihl Krabbe (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Kaoset på E22:an i samband med det stora snöovädret i början av januari har rönt mycket stor uppmärksamhet. Såvitt jag förstår har lyckligtvis ingen person skadats i samband med detta.
Situationen skulle dock ha kunnat slutat mycket illa om det exempelvis fötts ett barn på sjukhuset i Kristianstad, som hade krävt snabb sjuktransport till universitetssjukhuset i Lund för operation. Under de dygn som trafiksvårigheterna ägde rum inträffade som tur var ingen sådan akut situation för sjukhuset i Kristianstad. Men det kan naturligtvis inträffa om Skåne drabbas av ett liknande väder- och trafikkaos i framtiden.
Region Skåne har inte något ambulanshelikopteravtal, men vid Kristianstad Airport finns Sjöfartsverkets räddningshelikopter stationerad. Helikoptern finansieras till 30 procent av svenska staten och resterande del av sjöfarten.
I denna typ av situationer skulle räddningshelikoptern kunna vara livsavgörande för en svårt sjuk patient som akut behöver transporteras till sjukhus i Lund eller Malmö för operation. Det finns alternativa vägar att välja, om de är farbara, men det tar betydligt längre tid att färdas med ambulans än med helikopter. Ett reglerande avtal skulle naturligtvis underlätta om räddningshelikopterhjälp aktiveras.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Andreas Carlson:
Vilka åtgärder avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att vidta för att mycket svårt sjuka patienter ska kunna transporteras av närmaste räddningshelikopter när framkomligheten är begränsad på större vägar som E22:an?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

