Trålfiske i Stockholms län

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1280 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2020/0

1

229

/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Svar på fråga 2019/20:1280 av Alexandra Anstrell (M) Trålfiske i Stockholms län

Alexandra Anstrell har frågat mig om vilka åtgärder regeringen och jag vidtar för att minska den storskaliga trålningen utanför Stockholms skärgård, och när jag tror att det går att se något resultat.

Det är rådets förordning (EU) nr 2019/1838 av den 30 oktober 2019 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheter för vissa fiskebestånd och grupper av fiskebestånd i Östersjön som reglerar fisket av sill eller strömming i Östersjön 2020, inklusive den svenska kvoten för sill i det havsområde som inkluderar vattnen inom Stockholms länsgränser. Fiskemöjligheterna för sill i detta område fastställdes liksom föregående år på långsiktigt hållbara nivåer, grundat på ICES vetenskapliga råd och i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning (MSY). Beståndssituationen för den s.k. centrala sillen bedöms enligt ICES vara god.

Enligt förordningen och i linje med vetenskapliga råd kan Sverige under 2020 fiska ca 50 000 ton sill i hela beståndsområdet för central sill som sträcker sig över större delen av Östersjön, från Bornholm till Åland och inkluderar finska viken. Fisket efter sill eller strömming är även tillgängligt i dessa områden för andra Östersjöstater inom deras respektive kvoter..

Fisket efter sill eller strömming bedrivs idag utifrån flera fartygssegment, med olika redskap och fartygsstorlekar. Fiskemöjligheterna är fördelade på individuella fartyg, regionala kvoter eller allokerade som en kustkvot tillsammans med en införd trålgräns i Östersjön vid fyra nautiska mil från kusten i syfte att särskilt ta hänsyn till det kustnära fisket.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar de svenska kvoterna, inklusive för den sill som finns i Stockholms län vatten.

Det stämmer att merparten av den fisk som vi svenskar i dag äter är importerad. Samtidigt är det fiskeföretagen som avgör till vilka de ska sälja sin fångst och indirekt vad den ska användas till. Även svenska konsumenter kan påverka genom att efterfråga sill och genom det använda sin konsumentmakt att påverka utbudet. Svenska fiskare, oavsett var de fiskar och oavsett storlek på fartyg, har en viktig roll i Sveriges livsmedelsförsörjning.

Jag följer utvecklingen av det svenska yrkesfisket, särskilt det småskaliga och kustnära fisket. En grundförutsättning för fiskets bedrivande är att det finns långsiktigt hållbara bestånd, vilket det enligt ICES gör vad gäller den centrala sillen. Jag förutsätter att de som fiskar sill inte överskrider den andel av den svenska kvoten som tilldelats dem oavsett storlek på fartyg, oavsett storlek på tilldelat kvot och oavsett redskap. Jag förutsätter också att vi har en fiskekontroll i Sverige som säkerställer detta.

Stockholm den 6 maj 2020

Jennie Nilsson