Trafikmedicinska mottagningar
Svar på skriftlig fråga 2018/19:19 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2018/19:19 av Barbro Westerholm (L)
Trafikmedicinska mottagningar
Barbro Westerholm har frågat mig om regeringen kan tänka sig att tillsätta en utredning om den trafikmedicinska verksamhetens organisation och kvalitet?
För arbetet med nollvisionen, dvs. att ingen ska dö eller skadas i trafiken, är bl.a. säkra förare och en säker trafikmiljö avgörande. Att bedöma medicinska lämplighet för körkortsinnehav på ett rättvisande sätt är då en viktig del i arbetet med nollvisionen. De medicinska kraven för körkort, som är harmoniserade inom EU, framgår närmare av Transportstyrelsens regler.
Organiseringen av verksamheter för trafikmedicinska bedömningar och intyg inom detta område är, i likhet med hälso- och sjukvården i stort, ett ansvar för landstingen att avgöra. Som framgår av frågan väljer landstingen att organisera arbetet på olika sätt. Utöver exemplen som ges kan även nämnas att Östergötlands läns landsting och Norrbottens läns landsting väljer att hantera dessa bedömningar och underlag för intyg via rehabiliterings-medicinska kliniker. Ordningen möjliggör för landstingen att utifrån de olika förutsättningar man har när det gäller t.ex. befolkningssammansättning, organisera arbetet på mest ändamålsenliga sätt. Även när det gäller verksamhetens kvalitet åligger det landstingen enligt bl.a. hälso- och sjukvårdslagen att säkerställa att denna systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vägledningar i detta arbete finns bl.a. hos Socialstyrelsen.
Frågor rörande intygshantering inom vården, bl.a. gällandes körkort, lyfts dock av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård i betänkandet God och nära vård (SOU 2018:39). Betänkandet har remitterats.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan och i frågan så ser jag inte i dagsläget någon anledning till att utreda denna verksamhet specifikt.
Stockholm den 30 januari 2019
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2018/19:19 av Barbro Westerholm (L) (Skickad 2019-01-23)
Fråga 2018/19:19 Trafikmedicinska mottagningar
av Barbro Westerholm (L)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Vi lever allt längre, och allt fler människor kör bil upp i hög ålder. Vi kan då inte blunda för att det finns sjukdomar och tillstånd som påverkar körförmågan. Hit hör demens, stroke och synfältsbegränsningar. Det är då viktigt att det görs en professionell bedömning av de drabbades möjligheter till säker bilkörning. En sådan bedömning kan vara svår att göra för en behandlande läkare. Att ta körkortet från en patient som man vill ha en bra relation till för att kunna behandla vederbörandes hälsoproblem kan vara svårt.
I Sverige är läkare skyldiga att till Transportstyrelsen anmäla den som inte uppfyller de medicinska kraven för att ha körkort. Sedan 2012 ska det även upprättas en anmälan när körkortshavare motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning. Den utredande läkaren måste även meddela om en anmälan upprättas. En person kan även på egen hand uppsöka en läkare för att diskutera och utreda sitt trafikmedicinska tillstånd.
Ett körkort kan genom en trafikmedicinsk utredning återkallas. För återkallelse av körkort krävs dock att det läkarintyg som är underlag för bedömningen ska vara skrivet av en läkare med specialistkompetens. Vilken kompetens som krävs beror på det aktuella medicinska förhållandet.
Det finns enligt riksdagens utredningstjänst ingen sammanställning över uppgifter över trafikmedicinska mottagningar i landet. För Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting finns dock information som visar att de trafikmedicinska undersökningarna utförs på olika sätt och att väntetiderna är långa: sex till tio månader.
I Region Skåne sköts verksamheten av en psykolog på heltid som anlitar en konsulterande läkare för slutbedömning och underskrift av intygen; denna läkare träffar dock sällan själv patienterna.
I Västra Götaland är det sex heltidsanställda arbetsterapeuter som har ansvaret för undersökningarna och som, när utredningarna är genomförda, skickar remissvar till remitterande läkare för ställningstagande om fortsatt körkortsinnehav.
I Stockholms läns landsting har man en trafikmedicinsk mottagning med 9–9,75 årsarbetskrafter. Utredningarna genomförs med hjälp av läkare, psykologer, arbetsterapeut, testledare och administratör. Resultaten skickas i förekommande fall till remitterande läkare och bedömning görs om ytterligare undersökningar. Här kan förtur beviljas i brådskande fall.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Kan regeringen tänka sig att tillsätta en utredning om den trafikmedicinska verksamhetens organisation och kvalitet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.