Torvbrytning på dikade torvmarker

Svar på skriftlig fråga 2020/21:157 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

M2020/

21:157

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på skriftlig fråga 2020/21:157 av Rickard Nordin (C) Torvbrytning på dikade torvmarker

Rickard Nordin har frågat mig hur jag och regeringen kommer att agera kring pågående torvbrytning på dikade torvmarker.

Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar. Torv används t.ex. som planteringsjord, som jordförbättringsmedel eller, i minskande utsträckning, som energitorv för el- och fjärrvärmeproduktion.

Stora arealer torvmark har dikats ut för jord- och skogsbruk i Sverige. På utdikade torvmarker bryts torven ner och växthusgaser frigörs. De samlade utsläppen beräknas uppgå till mer än 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Återvätning av torvmarker kan bidra till minskad avgång av växthusgaser men också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och till minskade risker för såväl översvämning som torka. Det är därför mycket positivt att vi tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna enats om satsningen på återvätning av våtmarker i budgetpropositionen för 2021.

Nydikning av våtmarker är sedan 1994 förbjudet i delar av södra och mellersta Sverige och tillståndspliktigt i resterande delar av landet sedan 1986. Nydikning av mark har därför minskat kraftigt i Sverige sedan 1990-talet och förekommer i dag endast i liten skala. Prövningen av torvtäkter involverade tidigare ett koncessionsförfarande enligt dåvarande torvlagen men från och med 1 januari 2017 sker tillståndsprövningen enbart enligt miljöbalken. Det finns i dag tillståndsgiven torvbrytning och markavvattning där verksamhetsutövarna har rätt att bedriva verksamheten till dess att tillstånden löper ut, och regeringen ser inte något skäl att agera med anledning av denna brytning.

Stockholm den 14 oktober 2020


Isabella Lövin