Tillkännagivandet om formkrav för fullmakter
Svar på skriftlig fråga 2025/26:371 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:371 Tillkännagivandet om formkrav för fullmakter
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:371 av Laila Naraghi (S) Tillkännagivandet om formkrav för fullmakter
Jag vill inledningsvis understryka att mäns våld mot kvinnor utgör ett mycket allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras, oavsett i vilket sammanhang det förekommer. Regeringen har därför sedan den tillträdde agerat för att på olika sätt stärka skyddet mot mäns våld mot kvinnor. I december förra året beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag till en särskild straffbestämmelse avseende psykiskt våld. Den ska vara tillämplig på upprepade kränkningar mot en person, om kränkningarna sammantaget har varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Enligt förslaget kan sådana kränkningar bland annat utgöras av vissa fall av övervakning av ekonomiska förehavanden på bankkonto. Detta stärker skyddet mot ekonomiskt våld.
För att ytterligare motverka ekonomiskt våld tillsatte regeringen i november 2024 en utredning för att se över regelverket kring bodelningsprocessen och betänketid vid äktenskapsskillnad. Utredningen överlämnade så sent som förra veckan betänkandet Bodelning och betänketid – en effektivare process (SOU 2025:121). I betänkandet lämnas förslag som ska säkerställa en effektiv och rättssäker bodelningsprocess och motverka ekonomiskt våld. Det lämnas också förslag om betänketiden vid äktenskapsskillnad för att förenkla processen vid skilsmässa.
Till det kommer att flera myndigheter har fått i uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina respektive målgrupper.
Regeringskansliet analyserar för närvarande vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet om formkrav för fullmakter. Som Laila Naraghi nämner utgör avsaknaden av särskilda formkrav för en fullmakt i de allra flesta fall en stor fördel. Det är därför viktigt att en reglering kan utformas så att den är effektiv samtidigt som den inte medför ett omotiverat hinder för legitima transaktioner.
Regeringen arbetar på bred front och med full kraft mot mäns våld mot kvinnor. Arbetet bedrivs målmedvetet och uthålligt, och vi kommer inte att sänka ambitionsnivån eller slå av på takten.
Stockholm den 19 januari 2026
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2025/26:371 av Laila Naraghi (S) (Besvarad 2026-01-19)
Fråga 2025/26:371 Tillkännagivandet om formkrav för fullmakter
av Laila Naraghi (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Frånvaron av formkrav för fullmakter används av våldsamma män för att utöva makt och kontroll över kvinnor. Detta är en typ av ekonomiskt våld.
Riksdagen har nåtts av uppgifter om hur fullmakter för bankärenden varken behöver innehålla datum eller vara bevittnade, vilket har förenklat och möjliggjort för våldsutövare att skuldsätta våldsutsatta kvinnor. Trots att fullmakter har innehållit felaktiga personnummer har de kunnat användas för att ta stora lån som kvinnan sedan står som ansvarig för – och som ger stora problem framåt. Det begränsar kvinnans handlingsutrymme ekonomiskt och socialt och har både fysisk och psykisk negativ påverkan.
Ibland anförs det som en fördel att det i de allra flesta fall inte finns några särskilda formkrav för en fullmakt, eftersom det anses bidra till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som behöver rättshandla genom någon annan. Men det är naturligtvis inte acceptabelt att den här typen av goda intentioner från statens sida systematiskt missbrukas av våldsutövande män, som därmed kan upprätthålla och förstärka sin makt och kontroll över våldsutsatta kvinnor. Det kan självklart aldrig ha varit lagstiftarens intention.
Denna typ av ekonomiskt våld kan även göra det svårare att lämna en våldsam relation. Införandet av formkrav för fullmakter, likt till exempel dem som finns för testamenten, framstår som ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor och just mot det ekonomiska våldet.
Införande av formkrav skulle naturligtvis gynna många fler än enbart våldsutsatta kvinnor. Bristerna på formkrav för fullmakter utnyttjas i bedrägerier och olika kriminella upplägg. Nyligen rapporterade Barometern-OT om ett uppmärksammat fall där en avliden persons bankfack länsades kort efter hans bortgång, med en enligt anhöriga förfalskad fullmakt. Stora värden försvann, liksom personen som tog dem.
Lagstiftningen ställer krav på hur ett testamente ska utformas och tas fram för att det ska vara giltigt. Det är ologiskt att liknande formkrav inte ställs på fullmakter. Riksdagen har också som lagstiftare fattat beslut om formkrav för fullmakter och riktat ett tillkännagivande – ett beslut – om detta till regeringen, med målet att regeringen ska verkställa riksdagens beslut. Det är angeläget att regeringen snarast återkommer i frågan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att införa formkrav för fullmakter, likt det som finns för till exempelvis testamenten, i enlighet med vad riksdagen har beslutat?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.