Tillgången till rent dricksvatten

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3015 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Svar på fråga 2020/21:3015 av Lotta Olsson (M)
Tillgången till rent dricksvatten

Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att brist på dricksvatten inte blir ett framtida problem i Sverige och lyfter särskilt fram frågan om utrivning av dammar.

Effekterna av klimatförändringar återspeglas tydligt i tillgången på vatten. I stora delar av landet i form av ökade regnmängder som leder till översvämningar och höjda vattennivåer i sjöar – men också till torka som leder till vattenbrist i vissa delar av landet. Hantering av vatten är en nyckel till att både anpassa samhället till ett förändrat klimat och för att mildra effekterna av klimatförändringar. Tillgång till och hushållning med vatten kommer sannolikt att bli allt viktigare framöver och är prioriterade frågor av regeringen

Ett antal initiativ har tagits under senare år för att stärka arbetet med tillgång till rent dricksvatten. Bland annat har regeringen under 2018–2021 ökat länsstyrelsernas förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor årligen för länens förebyggande arbete att skydda dricksvatten, exempelvis genom inrättande av vattenskyddsområden och regionala vattenförsörjningsplaner.

Vidare har en satsning på åtgärder för bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten gett kommuner och kommunala bolag men även företag möjlighet att söka medel för åtgärder för en bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten. Åtgärderna har bland annat avsett vattenbesparing och ny teknik. Totalt 135 miljoner har avsatts under 2019–2021.

En nationell samordningsgrupp för dricksvatten har inrättats under Livsmedelsverket i syfte att säkra arbetet med dricksvatten och samordna arbetet med stärkt skydd av dricksvatten. Livsmedelsverket ska tillsammans med de aktörer som arbetar med vattenfrågor som berör dricksvatten skapa förutsättningar för långsiktigt strategiskt arbete för att skydda nuvarande och framtida dricksvatten.

Regeringen har vidare tillsatt en nationell samordnare för näringslivets vattenhushållning som nu arbetar med att ta fram en vattenstrategi för att främja en effektiv och hållbar vattenhushållning.

Jag delar uppfattningen att dammar kan ha en nytta, bland annat som reserv för dricksvatten och för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar samt ha kulturhistoriska och sociala värden. Men dammar kan även ha negativa konsekvenser för miljön och vattenbalansen inom avrinningsområdet, t.ex. då de lokala ekosystemen förändras, habitat försvinner eller genom att dammarnas fördämningar utgör vandringshinder för flera fiskarter.

För utrivning krävs tillstånd enligt miljöbalken. Det kan dock finnas både enskilda och allmänna intressen, exempelvis kulturmiljövärden, som talar för att en damm inte ska rivas ut även om damminnehavaren önskar det. Att en damminnehavare i ett sådant fall skulle fortsätta att ha skyldigheter mot sin vilja har ansetts som en alltför långtgående skyldighet och som huvudregel ska tillstånd alltid ges till utrivning. Miljöbalken ger dock utrymme för att i stället för utrivning förordna att någon annan ska ta över skyldigheterna för dammen.

Stockholm den 9 juni 2021

Per Bolund