Tillgången till god och säker mödra- och förlossningsvård

Svar på skriftlig fråga 2023/24:1095 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2023/24:1095 Tillgången till god och säker mödra- och förlossningsvård

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Svar på fråga 2023/24:1095 av Sanna Backeskog (S)
Tillgången till god och säker mödra- och förlossningsvård

Sanna Backeskog har frågat mig om jag delar uppfattningen att återkommande och likartade problem inom förlossningsvården och kvinnors hälsa i samtliga regioner indikerar att försämringen är strukturell snarare än enskild för respektive region. Sanna Backeskog har även frågat mig vilka ytterligare resurser än de som finns angivna i budgetpropositionen för 2024 och de som aviseras i budgeten för 2025 som jag överväger att tillskjuta förlossningsvården och kvinnors hälsa i regionerna.

Inledningsvis vill jag understryka att svensk förlossningsvård håller generellt sett hög kvalitet och de allra flesta kvinnor anger att de är nöjda med sin förlossning och den vård de har fått i samband med förlossningen. Resultaten av Graviditetsenkäten 2023 visar att nio av tio kvinnor skulle rekommendera sin mödrahälsovård och förlossningsklinik till någon annan.

Regeringen gav i januari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp regionernas insatser inom ramen för överenskommelsen inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00378). Av Socialstyrelsens redovisning av uppdraget framgår bl.a. att flera regioner har redovisat insatser som har bidragit till en bättre eftervård och bättre omhändertagande av kvinnor som drabbats av bristningar och bäckenbottenbesvär. Samtidigt finns det fortsatta utmaningar i förlossningsvården när det gäller tillgänglig, jämlik och personcentrerad vård. En god och säker mödrahälsovård och förlossningsvård är en prioriterad fråga för regeringen.

I mars 2023 gav regeringen Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) i uppdrag att förstärka den nationella tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården under åren 2023 – 2025 (S2023/00971). I juni 2024 delredovisade IVO sitt uppdrag. Redovisningen gav ett dystert besked där majoriteten av förlossningsklinikerna i Sverige inte alltid uppfyller kraven på god vård. Samtidigt är det positivt att bristerna har identifierats så att förlossningsklinikerna kan vidta åtgärder för att komma till rätta med de konstaterade bristerna. IVO ska slutredovisa uppdraget senast den 31 mars 2026.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för förlossningsvården (S2023/00406). En nationell plan för förlossningsvården är en viktig del i regeringens ambition att skapa en mer jämlik, nära och patientsäker vård i hela landet. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och täcka hela vårdkedjan, det vill säga vård och förebyggande insatser vid graviditet, förlossning och tiden efter. Den ska också utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syftet att bland annat öka tillgängligheten och minska de regionala skillnaderna. Uppdraget ska delredovisas senast den 28 februari 2025 och slutredovisas senast den 15 september 2025.

Vilka medel som avsätts till vilket ändamål återkommer regeringen till i budgetpropositionen. För 2024 avsätter regeringen ­1,6 miljarder kronor för området förlossnings­vård och kvinnors hälsa. För 2025 beräknas samma belopp.

 

Stockholm den 11 september 2024

 

 

 

Acko Ankarberg Johansson

 

Skriftlig fråga 2023/24:1095 av Sanna Backeskog (S) (Besvarad 2024-09-11)

Fråga 2023/24:1095 Tillgången till god och säker mödra- och förlossningsvård

av Sanna Backeskog (S)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Sedan 2015 genomför regeringen en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa, som omfattat flera överenskommelser med SKR samt uppdrag åt myndigheter. Under perioden 2015 till 2022 betalades totalt hela 8,3 miljarder kronor ut som stimulansmedel åt regionerna. Satsningen innebar en stor framgång för förlossningsvården och för kvinnors hälsa över hela landet.

Under lång tid utvecklades förlossningsvården mycket väl i Gävleborg, med nationella toppresultat för Region Gävleborg vid Hudiksvalls sjukhus. Nu hotas den långvarigt goda utvecklingen. Både i Gävleborg och över hela landet.

Det finns fortsatta brister och skillnader avseende tillgången till god och säker mödra- och förlossningsvård. Det innebär risker för att patienter skadas i vården och att patienter inte är garanterade en säker vård. Det finns även skillnader i hur regionerna valt att organisera vården och hur de riktat sina insatser för att utveckla densamma, vilket kan påverka hur tillgången till god och säker vård ser ut över landet.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) visar i en delredovisning (S2023/00971), att bristerna är återkommande över hela landet, bland alla sjukvårdshuvudmän. Det rör sig med andra ord om en systematisk försämring på ganska kort tid. Ansvaret för sjukvården i Sverige är delat; en del av ansvaret ankommer de 21 huvudmännen i regionerna, en del åvilar regeringen. Det är uppenbart att de nuvarande försämringarna inom förlossningsvården och kvinnors hälsa griper över samtliga huvudmän, på mycket likartade vis, och alltså är strukturella och inte ett enskilt problem i en enskild region.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

Delar statsrådet uppfattningen att återkommande och likartade problem inom förlossningsvården och kvinnors hälsa i samtliga regioner indikerar att försämringen är strukturell snarare än enskild för respektive region, och vilka ytterligare resurser än de som finns angivna i budgetpropositionen för 2024 och de som aviseras i budgeten för 2025 överväger statsrådet att tillskjuta förlossningsvården och kvinnors hälsa i regionerna? 

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.