Tillgång till skyddade boenden i hela landet
Svar på skriftlig fråga 2025/26:951 besvarad av Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2025/26:951 Tillgång till skyddade boenden i hela landet
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2025/26:951 av Helena Vilhelmsson (C)
Tillgång till skyddade boenden i hela landet
Helena Vilhelmsson har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra åt slutsatserna i delrapporten från Statskontoret samt hur jag och regeringen ska garantera att det finns ett fullgott skydd för utsatta kvinnor i hela landet.
Av socialtjänstlagen (2025:400) framgår att socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende. Det är således inte frivilligt huruvida en kommun ska kunna erbjuda en insats i form av skyddat boende eller ej.
Regeringen arbetar systematiskt och intensivt med att säkerställa att våldsutsatta ska få det stöd och skydd de har rätt till, värdesätter det viktiga arbete som kvinno- och tjejjourerna bedriver och är angelägen om att ideella organisationer även fortsättningsvis ska kunna erbjuda brottsofferstödjande arbete. Regeringens arbete med skyddat boende ska även ses i ljuset av den nationella strategin Frihet från våld, förtryck och utnyttjande (skr. 2025/26:245) under perioden 2026-2035, som bl.a. betonar vikten av att våldsutsatta kvinnor och barn, oavsett bostadsort, ska ha tillgång till ändamålsenligt skydd, stöd och hjälp av god kvalitet.
Den 1 april 2024 trädde ett nytt regelverk om skyddat boende i kraft (prop. 2023/24:31). Syftet med reformen är bl.a. att förbättra skyddet för, och stödet till, de som är i behov av skyddat boende. Reformen innebär också att det krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att yrkesmässigt få bedriva skyddat boende. Tillståndsplikten är en förutsättning för att kunna följa upp och kontrollera dem som driver skyddat boende samt att säkerställa att verksamheterna håller tillräckligt hög kvalitet och säkerhet.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att tillse syftet med reformen. Flera myndigheter har fått i uppdrag att stödja reformens genomförande och regeringen har avsatt utvecklingsmedel till kommuner och regioner som kan användas till detta ändamål. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stötta implementeringen av reformen. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende. Genom stärkt finansiering har regeringen möjliggjort för en tidigare publicering av bedömningsstödet och det ska nu redovisas i december 2026 i stället för oktober 2027.
Socialstyrelsen har även i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning alternativa skydds- och boendelösningar används i stället för skyddat boende, hur dessa lösningar ser ut, i vilka situationer de tillämpas samt orsaken till att andra alternativ används. Översynen ska belysa om användningen skiljer sig åt mellan olika målgrupper samt vilka konsekvenser detta kan medföra för den enskilde. I uppdraget ingår också att se över om tillgången möter behoven av skyddat boende och hur det ser ut i olika geografiska områden. Uppdraget ska delredovisas senast den 8 februari 2027.
Som framgår av frågan har Statskontoret delredovisat sitt uppdrag att följa upp reformen, bl.a. avseende regelverkets effekter för såväl de skyddsbehövande som för idéburna aktörer som bedriver skyddat boende. Delredovisningen innehåller flera förslag till Socialstyrelsen och IVO. Statskontoret ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 10 december 2027. Regeringen fortsätter att följa arbetet med implementeringen av reformen.
Stockholm den 27 juli 2026
Camilla Waltersson Grönvall
Skriftlig fråga 2025/26:951 av Helena Vilhelmsson (C) (Besvarad 2026-07-23)
Fråga 2025/26:951 Tillgång till skyddade boenden i hela landet
av Helena Vilhelmsson (C)
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Lagen om tillståndsplikt för att driva skyddade boenden har nu varit i kraft i två år. Tidigt kom signaler på att implementeringen inte riktigt gick i den riktning vi önskade.
Oseriösa aktörer har kunnat nekas möjlighet att driva boenden, men landets kvinnojourer slog tidigt larm om att tillståndsplikten slog fel. Lagstiftningen drabbar många ideella jourer som har drivit skyddade boende i decennier med god kvalitet och i god samverkan med kommuner. Konsekvensen har blivit att många skyddade boenden tvingats stänga, och tillgängligheten till skydd för våldsutsatta kvinnor har minskat, i större utsträckning på landsbygden och utanför storstäder.
Trots dessa tämligen uppenbara signaler har regeringen inte velat ta omtag i frågan. Regeringen har konsekvent sagt nej till att tillfälligt frysa tillståndsgivningen eller på andra sätt rätta till det som gått fel. Regeringen har hänvisat till Statskontorets utvärdering av lagen, som ska komma i slutet av 2027.
Under tiden fortsätter skyddade boenden att slå igen, men våldet mot kvinnor minskar inte.
I början av sommaren kom Statskontorets delrapport gällande utvärderingen. Det var en sorglig läsning. Några av slutsatserna var följande:
Färre vuxna och barn söker och erbjuds insatsen skyddat boende trots att inget tyder på att våldet har minskat.
De nya kraven för att få tillstånd har bidragit till att stänga ute oseriösa aktörer från att bedriva skyddat boende. Samtidigt ser Statskontoret en tendens till att skyddade boenden läggs ned, inte på grund av otillräcklig kvalitet utan på grund av osäkert rättsläge gällande alkoholförbud i skyddade boenden, otydliga krav om lokaler med mera.
Sammantaget har antalet skyddade boenden nästan halverats.
Min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall är:
Vad ämnar ministern och regeringen göra åt slutsatserna i delrapporten från Statskontoret, och hur ska ministern och regeringen garantera att det finns ett fullgott skydd för utsatta kvinnor i hela landet?
