Tillfälliga krislagen

Svar på skriftlig fråga 2020/21:676 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på fråga 2020/21:589 av Camilla Waltersson Grönwall (M)
Regeringens ansvar och en eventuell pandemilag och fråga 2020/21:676 av Markus Wiechel (SD) Tillfälliga krislagen

Camilla Waltersson Grönwall har frågat mig om jag kan utveckla vad jag menar med mitt uttalande om att den tillfälliga lagen om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen inte var tillräckligt användbar för regeringen att använda i arbetet med att hejda smittspridningen av det virus som orsakar covid-19.

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder i kampen mot coronaviruset jag menar att riksdagen skulle ha förhindrat regeringen från att vidta, och vad det var som enligt mig saknades i den så kallade bemyndigandelagen (krislagen)?

Den pandemi som har orsakats av det nya coronaviruset är den allvarligaste samhällskrisen i Sverige i modern tid. Under våren gjorde regeringen bedömningen att den behövde utökade befogenheter för det fall det skulle vara nödvändigt att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bromsa smittspridningen.

Skälet till att regeringen i våras föreslog att det skulle införas tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen var att göra det möjligt för regeringen att snabbt besluta om åtgärder mot pandemin, utan att först behöva gå till riksdagen med en proposition för varje enskild åtgärd. En sådan reglering i lag måste beslutas av riksdagen.

Regeringens första utkast till lagförslag kritiserades av flera riksdagspartier för att ge regeringen alltför omfattande befogenheter. För att tillmötesgå kritiken omarbetade regeringen förslaget, som i stället fick innebörden att föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av bemyndigandena skulle genom proposition i varje enskilt fall underställas riksdagens prövning. Efter förankring med riksdagspartierna valde regeringen att gå fram med propositionen om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen. I samband med riksdagsbehandlingen föreslog socialutskottet att de tillfälliga bemyndigandena endast skulle få användas om riksdagens beslut inte kunde avvaktas. Riksdagen biföll regeringens förslag i propositionen, med det tillägg som socialutskottet föreslagit.

Regeringens erfarenhet, under den tid som lagen gällde, är att i det i de allra flesta fall inte skulle ha inneburit någon tidsvinst av betydelse att använda den tillfälliga bemyndigandelagen jämfört med att besluta en sedvanlig proposition. Konstitutionsutskottet hade också uttalat att riksdagen kunde behandla en brådskande proposition på fyra dagar.

Regeringen gjorde bedömningen att om några sådana åtgärder som omfattades av den tillfälliga lagen skulle behöva vidtas, var det lämpligare att i stället genast lämna en proposition med lagförslag som riksdagen skulle kunna ta ställning till. En sådan proposition kunde innehålla förslag på åtgärder som inte omfattades av bemyndigandet, t.ex. straffsanktioner eller åligganden för kommuner och regioner. Detta skedde i juni med propositionen En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2019/20:172).

Stockholm den 2 december 2020

Lena Hallengren