Teknikföretag och mänskliga rättigheter
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1110 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1110 Teknikföretag och mänskliga rättigheter
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:1110 av Olle Thorell (S)
Teknikföretag och mänskliga rättigheter
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att svenska och internationella teknikföretag, såsom Meta och Tiktok, respekterar mänskliga rättigheter och inte medverkar till censur, desinformation eller förföljelse av utsatta grupper.
Låt mig börja med att konstatera att regeringen arbetar aktivt med att främja ansvarsfullt företagande globalt och har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning där de är verksamma. Företagen ska följa rådande lagar och beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter.
Ansvarsfullt och hållbart företagande ingår även i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft samt reformagendan för biståndet som regeringen antog i december 2023.
Sverige arbetar samlat mot olika former av otillbörlig eller skadlig informationspåverkan. Detta gäller oavsett vilken digital tjänst eller plattform som används och oavsett ägare. Nationellt har inte minst Myndigheten för psykologiskt försvar en viktig roll i att identifiera, analysera och kunna lämna stöd i bemötande av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Men låt mig vara väldigt tydlig, det är stater som har det primära ansvaret att respektera, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna. Regeringen arbetar för att Sverige ska fortsatt ligga i framkant i internationell policyutveckling inom ansvarsfullt företagande, stärka Team Sweden-aktörernas (dvs. Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Swedfund, Sida och Kommerskollegium) arbete med frågorna och bidra till svenska företags möjligheter att vara verksamma och kunna agera hållbart och ansvarsfullt på alla marknader.
Sverige fortsätter också ta upp frågan om mänskliga rättigheter på internet, dels bilateralt, dels i internationella fora. Senast under hösten 2024 i FN:s råd för mänskliga rättigheter lade Sverige fram den återkommande resolutionen om mänskliga rättigheter på internet som bland annat tar upp censur och kommersiella övervakningsteknologier.
Stockholm den 7 maj 2025
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:1110 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-05-07)
Fråga 2024/25:1110 Teknikföretag och mänskliga rättigheter
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sociala medieplattformar har blivit ett globalt forum för kommunikation, opinionsbildning och mobilisering – men också ett kraftfullt verktyg för övervakning, desinformation, censur och diskriminering. Amnesty International varnar i sin årsrapport 2025 för hur teknikjättar som Meta och Tiktok medverkar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, både genom aktivt agerande och genom att underlåta att agera.
Amnesty konstaterar att Meta (Facebook och Instagram) systematiskt har tagit bort innehåll som visar krigsbrott i Gaza och tystat röster som uttryckt solidaritet med det palestinska folket. Plattformen anklagas för partisk moderering, där palestinska och propalestinska inlägg ofta censureras medan krigshetsande eller hatfulla budskap från andra aktörer tillåts cirkulera. Tiktok kritiseras för att ha förstärkt hatpropaganda och spridit farlig desinformation, särskilt mot minoriteter, kvinnor och hbtqi-personer, samt för att samarbeta med auktoritära regimer när det gäller att tysta systemkritiska röster.
Rapporten lyfter också risken att dessa företag använder algoritmer som förstärker polarisering och våldsbejakande innehåll, särskilt i länder där demokratin är under hot. Det gäller bland annat Indien, Myanmar och Iran – men mönstren är globala. Samtidigt finns det mycket begränsad insyn i hur dessa algoritmer fungerar, och företagen har visat föga vilja att ta ansvar för sina plattformars effekter på mänskliga rättigheter.
Sverige har som utrikespolitisk aktör ett ansvar att försvara yttrandefriheten och skydda människorättsförsvarare världen över. Om digitala plattformar används för att tysta oppositionella, utsätta minoriteter för hat eller radera bevis på övergrepp, måste Sverige driva på för att teknikjättarna ska hållas ansvariga enligt internationella normer. I EU pågår ett arbete för ökad reglering genom bland annat Digital Services Act (DSA), men det krävs också ett aktivt svenskt agerande globalt – särskilt i FN och i bilaterala samtal med företag och stater.
Från ett socialdemokratiskt perspektiv är frågan om teknikens roll i demokratins försvagning en ödesfråga. Vår utrikespolitik ska inte bara vara reaktiv, utan förebyggande. Det krävs tydliga krav på transparens, ansvarsutkrävande och mänskliga rättigheter i den digitala sfären – inte minst för att försvara kvinnors, minoriteters och aktivisters rätt att göra sina röster hörda.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka åtgärder avser ministern, inom ramen för sitt ansvar som utrikesminister, att vidta för att säkerställa att svenska och internationella teknikföretag, såsom Meta och Tiktok, respekterar mänskliga rättigheter och inte medverkar till censur, desinformation eller förföljelse av utsatta grupper?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.