Techjättarnas inskränkningar av yttrandefriheten
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1150 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1148 av Björn Söder (SD) Skyddande av yttrandefriheten på internet, fråga 2020/21:1150 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Techjättarnas inskränkningar av yttrandefriheten och fråga 2020/21:1163 av Markus Wiechel (SD) Yttrandefriheten på internet
Björn Söder har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder likt Storbritannien och Polen för att skydda yttrandefriheten på internet. Frågan är ställd mot bakgrund av att svenska riksdagsmän och europaparlamentariker enligt Björn Söder har fått sina inlägg godtyckligt censurerade av Facebook utan att dessa stred mot svensk lag.
Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag och regeringen anser att den typ av agerande från globala teknikföretag som enligt Mattias Bäckström Johansson bl.a. innebär att folkvalda oppositionspolitiker och medborgarjournalister stängs av godtyckligt från sociala plattformar är ett problem för demokratin och yttrandefriheten, och om jag eller regeringen avser vidta några åtgärder för att grundlagsskyddande rättigheter inte ska kränkas på sociala medieplattformar.
Vidare har Markus Wiechel frågat mig om jag avser verka för att ta fram en lagstiftning som försvårar för it-jättar att inskränka yttrandefriheten på internet eller på annat sätt agera för att förhindra godtycklig censur när innehållet inte bryter mot svensk lag.
Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen och utgör därför en av demokratins hörnstenar.
Det senaste årtiondet har enskilda fått helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer och att delta i den allmänna debatten. Den digitala utvecklingen och tillgången till det fria internet i västvärlden ger stor möjlighet att skapa och distribuera olika typer av innehåll som kan nås av alla. Internetplattformar med användargenererat innehåll har utvecklats till viktiga förmedlare av det fria ordet och har skapat möjlighet för användarna av tjänsterna att nå väldigt många fler än tidigare. Utvecklingen är i grunden mycket positiv eftersom den stärkt förutsättningarna för den fria åsiktsbildningen.
De stora privata digitala plattformarna har en grundläggande frihet att själva ställa upp villkoren för vad som ska gälla för användningen av deras tjänster. Men denna frihet måste utövas med omdöme och ansvar. Med tanke på dessa aktörers genomslagskraft och betydelse för yttrandefriheten i en vidare bemärkelse är det givetvis viktigt att både deras användarvillkor och arbetet med villkorens efterlevnad präglas av tydlighet och transparens.
Inom EU liksom inom en rad andra internationella organisationer pågår arbete med att undersöka behoven av en ny eller förändrad reglering för att säkerställa att principer som är grundläggande offline upprätthålls också online. Kommissionen presenterade i december 2020 ett paket av åtgärder som syftar till att säkerställa den inre digitala marknaden mot bakgrund av den allt starkare ställning som vissa internetplattformar har. En viktig del i kommissionens förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (DSA) är att de allra största plattformsföretagen ska leva upp till högre krav på ansvar för innehåll, transparens och information till användarna och rapportering till myndigheter än mindre aktörer. I paketet ingår också ett förslag till förordning för konkurrensdrivna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (DMA) som innehåller förslag på skyldigheter för stora plattformsföretag med en grindvaktsfunktion.
Som kultur- och demokratiminister med ansvar för mediefrågor följer jag arbetet inom det här området noga. Det direkta ansvaret för förhandlingarna
på EU-nivå och för den svenska lagstiftningen på området ligger dock i huvudsak på andra statsråd i regeringen.
Stockholm den 11 januari 2021
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2020/21:1150 av Mattias Bäckström Johansson (SD) (Besvarad 2021-01-11)
Fråga 2020/21:1150 Techjättarnas inskränkningar av yttrandefriheten
av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
En stor del av samhällsdebatten sker i dag på nätet, där stora aktörer har blivit en central del av informationsinfrastrukturen. De stora nätjättarnas plattformar är i dag ett minst lika viktigt medium för att sprida och ta del av information som de traditionella medierna.
Kontroll över information i samhället är sedan urminnes tider starkt förknippat med makt. Det är knappast en slump att information i diktaturer ofta är kopplat till ett parti, en person eller några få individer. Kontroll över information möjliggör kontroll över befolkningen.
Det demokratiska samhället gör ett avsteg från detta genom yttrandefriheten, vilken i sin tur möjliggör en fri debatt. Kontroll över information delas således brett i hela det demokratiska samhället. Det är i ljuset av detta problematiskt om en eller några få aktörer styr över en oproportionerligt stor del av informationsinfrastrukturen eftersom det rubbar hela den demokratiska maktbalansen.
Det är dessvärre den situationen vi befinner oss i nu, där några få globala teknikföretag kontrollerar en betydande del av informationsinfrastrukturen. Inför valåret kallade regeringen till sig just dessa bolag. Regeringen sade sig där kräva av bolagen att de skulle bli mer tillgängliga, att det skulle bli lättare för användare med klagomål att komma i kontakt med företagen men även att man skulle kräva att de plockar bort material som bryter mot användarvillkoren betydligt snabbare.
Det vi kunnat se efter detta är att folkvalda oppositionspolitiker till och från stängs av från sociala plattformar från nämnda bolag. Medborgarjournalister stängs av godtyckligt. Nu senast i juldagarna såg vi även ett av de större mediehusen på en av plattformarna i Sverige helt tas bort som om att de aldrig hade existerat.
Detta är något som enligt mig är att betrakta som allvarliga inskränkningar och kränkningar av demokratin och yttrandefriheten i Sverige. Rättsstaten ska ge medier och aktörer ett skydd mot påtryckningar som syftar till att begränsa deras fri- och rättigheter, i stället för att låta sig tystas av algoritmer eller ren godtycklighet.
Det är uppenbart att det finns ett behov av att ta fram lagstiftning som försvårar sådana ingrepp i vår demokrati och yttrandefrihet. Det måste vara samma regler som gäller på nätet som utanför. Flera andra länder har redan påbörjat arbete med att införa lagstiftning för att exempelvis hindra liknande aktörer från att godtyckligt begränsa användarnas yttrandefrihet eller från att kunna ta bort innehåll som inte strider mot nationell lagstiftning.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Anser statsrådet och regeringen att denna typ av ageranden är ett problem för demokratin och yttrandefriheten, och avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att grundlagsskyddade rättigheter inte ska kränkas på sociala medieplattformar?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.