Tanke- och yttrandefrihet vid Sveriges högre lärosäten

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1945 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

U2021/ 01224 Utbildningsdepartementet Ministern för högre utbildning och forskning Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1945 av Björn Söder (SD)

Tanke- och yttrandefrihet vid Sveriges högre lärosäten

Björn Söder har frågat mig om jag som statsråd är beredd att vidta åtgärder liknande Storbritannien i syfte att stärka tanke- och yttrandefriheten vid Sveriges högre lärosäten, eller vilka andra åtgärder jag som statsråd vidtar för att inskränkningar i friheterna inte ska ske.

I ett demokratiskt samhälle ska forskningens och utbildningens frihet värnas. Här i Sverige ser vi ett hårdare debattklimat, och att personer som deltar i det offentliga samtalet utsätts för hot och hat. Det gäller även forskare. Det har förekommit att forskare avstår från att forska om vissa områden p.g.a. hat och hot. Jag ser allvarligt på detta, liksom på den ökning av desinformation och falska nyheter som vi också ser. Behovet av vetenskapligt grundad kunskap är stort.

I Sverige skyddas forskningens frihet i högskolelagen och i grundlag. I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige som presenterades i december 2020 föreslår regeringen därutöver en ändring i högskolelagen att det som allmän princip i högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Med förslaget omfattas alltså både utbildning och forskning.

Det här är en viktig markering av det fria kunskapssökandets och den fria kunskapsspridningens betydelse för högkvalitativ forskning och utbildning. Den nya bestämmelsen markerar också att universitet och högskolor ska präglas av ett öppet samtalsklimat där olika idéer kan brytas mot varandra och oväntade resultat kan tas upp. Förutsättningen är dock en god samtalston där lärare och studenter kan mötas i ömsesidig respekt. Både lärare och studenter har ett ansvar för att främja och värna en sådan kultur. Forskare har därutöver skyldighet att följa god forskningssed.

I Sverige är, till skillnad från många andra länder, de flesta universitet och högskolor statliga myndigheter. Det gör att det inte till alla delar går att jämföra den svenska högskolesektorn med till exempel Storbritanniens. Lärosätena har att följa det regelverk som gäller för exempelvis arbetsmiljö. Lärosätesledningarna har inte minst ett viktigt ansvar för att motverka hat, hot, våld och trakasserier inom sektorn. De har ett ansvar för en trygg arbetsplats. För de anställda gäller den statliga värdegrunden som består av de sex principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service.

Akademisk frihet är ett kärnvärde i universitet och högskolors verksamhet. Den kan dock inte tas för given utan behöver aktivt skyddas och främjas. Som ett led i det arbetet har regeringen nu lagt ett viktigt lagändringsförslag på riksdagens bord.

Stockholm den 3 mars 2021

Matilda Ernkrans