Syntetiska biologiska vapen
Svar på skriftlig fråga 2024/25:128 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:128 Syntetiska biologiska vapen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:128 av Olle Thorell (S)
Syntetiska biologiska vapen
Olle Thorell har frågat mig om jag, inom ramen för mitt uppdrag, avser att ta initiativ till att Sverige driver frågan om internationella regleringar av syntetisk biologi och AI-drivna teknologier som kan användas för att utveckla biologiska vapen, och hur jag avser att agera i bilaterala och multilaterala sammanhang för att säkerställa att detta hot mot global säkerhet hanteras.
Som statspart till konventionen mot bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTWC) bidrar Sverige aktivt i arbetet med att förebygga att biologiska ämnen används som vapen. Det är viktigt att understryka att konventionens förbud mot innehav, utveckling, produktion och lagring av biologiska vapen och toxinvapen omfattar alla biologiska ämnen, även syntetiska biologiska ämnen, som kan användas som vapen. Liksom för kemiska vapen är syfte och uppsåt avgörande för definitionen av ett biologiskt vapen. Konventionen har 185 statsparter och var den första konventionen som förbjöd en hel kategori av massförstörelsevapen.
En svaghet med konventionen är dock att den saknar verktyg för att verifiera förbudets efterlevnad. Dessutom krävs FN:s säkerhetsråds medgivande för att inom ramen för BTWC initiera en utredning i händelse av påstådd användning, vilket kan leda till blockeringar och förseningar. Ansträngningar pågår med att på olika sätt försöka stärka konventionen och Sverige deltar i detta angelägna arbete. Det handlar bland annat om att öka transparensen och att verka för verifikationsmöjligheter.
Sverige stödjer FN:s generalsekreterares undersökningsmekanism för påstådd användning av kemiska och biologiska vapen (UNSGM), dit FN:s medlemsstater som anser sig ha blivit utsatta för B- eller C-vapenattack kan vända sig. Generalsekreteraren kan då fatta beslut om att starta en utredning. Sverige ingår i vängruppen för UNSGM och svenska experter står till förfogande för mekanismen vid en eventuell utredning.
Sverige är vidare medlem i den internationella exportkontrollregimen Australiengruppen, som stödjer icke-spridningsåtaganden inom ramen för konventionen om biologiska vapen och kemvapenkonventionen. Australiengruppen arbetar sedan länge med tidig identifiering av produkter och teknik som kan användas militärt. Den allt snabbare tekniska utvecklingen inom exempelvis bioteknik och artificiell intelligens gör detta arbete än mer angeläget. Mot denna bakgrund avser Sverige även fortsättningsvis aktivt bidra till Australiengruppens viktiga arbete.
Stockholm den 16 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:128 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-16)
Fråga 2024/25:128 Syntetiska biologiska vapen
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Utvecklingen inom syntetisk biologi har på senare år gjort enorma framsteg och fört med sig både hopp om medicinska genombrott och stora risker. Tekniker som CRISPR-Cas9 har gjort det möjligt att på ett exakt och billigt sätt redigera arvsmassa, och i kombination med artificiell intelligens har forskare nu förmågan att skapa och manipulera biologiska organismer på en nivå som tidigare inte var möjlig. Dessa teknologiska framsteg har potential att rädda liv, men de öppnar också dörren för farliga tillämpningar, särskilt vad gäller skapandet av nya biologiska vapen.
Syntetiska biologiska vapen är inte som de traditionella biologiska vapen som världen har försökt reglera genom internationella avtal som konventionen om biologiska vapen (BWC). Dessa nya vapen kan skapas med relativt små resurser och med teknologier som redan är tillgängliga i forskningslaboratorier och kommersiella laboratorier runt om i världen. Till skillnad från tidigare hotbilder, som krävde stora statliga program och omfattande infrastruktur, kan dagens syntetiska biologiska vapen utvecklas av små grupper, eller till och med individer, vilket gör dem extremt svåra att upptäcka och kontrollera.
Samtidigt som vi ser hur vetenskapliga framsteg på bioteknikområdet gör det möjligt att bota sjukdomar och förbättra människors hälsa, ser vi också hur samma teknologier kan missbrukas. Att framställa ett virus som är mer dödligt, spridningsbenäget eller resistent mot kända behandlingar är inte längre science fiction – det är en reell risk. Kombinationen av syntetisk biologi och artificiell intelligens innebär att processen för att designa och optimera dessa vapen kan ske snabbare än någonsin, vilket förvärrar hotbilden. Ett sådant vapen skulle kunna ha katastrofala konsekvenser, långt värre än vad vi sett under pandemier som covid-19, både i form av mänskliga förluster och global instabilitet.
Detta är en ny typ av hot som kräver omedelbara åtgärder från det internationella samfundet. Vi har genom historien sett hur internationella fördrag och avtal har lyckats reglera och begränsa spridningen av massförstörelsevapen som kärnvapen och kemiska vapen. Men dagens regelverk är inte tillräckligt omfattande för att hantera den växande faran från syntetiska biologiska vapen. Dessa vapen faller ofta utanför ramarna för befintliga avtal och kräver därför ett nytt regelverk som tar hänsyn till teknologins snabba utveckling och spridning.
Sverige har en lång tradition av att vara en stark röst för nedrustning och internationella regleringar av massförstörelsevapen. Som ett land som alltid förespråkat fredliga lösningar och säkerhet genom internationellt samarbete har vi en viktig roll att spela i arbetet för att säkerställa att syntetiska biologiska vapen regleras på samma sätt som andra vapen med massförstörelsepotential. Det handlar om att ta ansvar för att minimera risken för framtida katastrofer och att verka för ett globalt samarbete som både skyddar forskningsfriheten och motverkar att dessa teknologier används i destruktivt syfte.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Avser ministern att, inom ramen för sitt uppdrag, ta initiativ till att Sverige driver frågan om internationella regleringar av syntetisk biologi och AI-drivna teknologier som kan användas för att utveckla biologiska vapen, och hur avser ministern att agera i bilaterala och multilaterala sammanhang för att säkerställa att detta hot mot global säkerhet hanteras?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.