Sveriges ställningstagande om kärnvapen i FN-omröstning
Svar på skriftlig fråga 2024/25:404 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:404 Sveriges ställningstagande om kärnvapen i FN-omröstning
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:404 av Laila Naraghi (S)
Sveriges ställningstagande om kärnvapen i FN-omröstning
Laila Naraghi har frågat mig om varför regeringen lade ned sin röst i FN under omröstningen om tillsättningen av en expertpanel om vetenskaplig forskning om kärnvapens konsekvenser.
I ljuset av den omfattande information, kunskap och forskning som redan finns tillgänglig på området infinner sig frågan om expertpanelens nytta, syfte och vad dess slutsatser ska användas till. Sverige valde därför att avstå vid omröstningen om resolutionen.
För att komma vidare i arbetet med rustningskontroll, nedrustning och ickespridning behövs ansvarsfullt agerande inom ramen för gällande internationella överenskommelser och samarbeten. Regeringen kommer fortsätta sitt aktiva engagemang för en värld fri från kärnvapen, bland annat genom Ickespridningsfördraget för kärnvapen (NPT) och Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.
Stockholm den 13 november 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:404 av Laila Naraghi (S) (Besvarad 2024-11-13)
Fråga 2024/25:404 Sveriges ställningstagande om kärnvapen i FN-omröstning
av Laila Naraghi (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Förra veckan röstade FN:s generalförsamlings första utskott om en resolution som handlade om att tillsätta en vetenskaplig panel för att sammanställa forskning och kunskap om kärnvapenkrigets konsekvenser. Det är den första i sitt slag på 35 år. Endast tre länder röstade emot: Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Resolutionen gick igenom med 144 ja-röster, däribland från Natoländerna Norge, Island, Tyskland och Kanada. Sverige valde i omröstningen att avstå ställningstagande (abstention) tillsammans med bland annat kärnvapenländerna Indien, Israel och Belarus – den senare som sagt sig ha tagit emot ryska kärnvapen.
Sedan den förra FN-studien, som genomfördes 1989 av bland andra den svenska Nobelpristagaren Sune Bergström, har en mängd nya data, datamodelleringar och kunskap tillkommit. Vi vet att det inte finns något land eller någon organisation som kan hantera följderna av ett kärnvapenkrig, men vi behöver en samlad och uppdaterad kunskap att förhålla oss till. Det har forskats mycket de senaste 30 åren, och det är angeläget att Sverige, som säger sig värna vetenskap och forskning, stöder den här typen av initiativ.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Varför lade regeringen ned sin röst om att FN ska tillsätta en panel om vetenskaplig forskning om kärnvapnens konsekvenser?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.