Sveriges skatteavtal
Svar på skriftlig fråga 2021/22:852 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:852 av David Lång (SD)
Sveriges skatteavtal
David Lång har frågat mig om regeringen har kommit ikapp i arbetet med skatteavtal och om så inte är fallet, vad regeringen avser att göra för att komma ikapp i dessa avseenden.
Ett brett och konkurrenskraftigt nät av skatteavtal är viktigt för en exportberoende och öppen ekonomi som Sveriges. Det innebär att de svenska exportföretagens prioriteringar på skatteavtalsområdet i allt väsentlig också är regeringens prioriteringar. Under den period som nämns i frågan har Sverige ingått nya skatteavtal, bl.a. med Slovenien, medan andra viktiga avtal, t.ex. avtalet med Brasilien, har uppdaterats.
De senaste årens arbete på skatteavtalsområdet har präglats av ett omfattande multilateralt arbete.
Det s.k. inkluderande ramverket mot skattebaserosion och vinstflyttning, som f.n. omfattar ca 140 länder, däribland Sverige, genomförde under perioden 2013–2015 det så kallade BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Ett utfall av det arbetet blev nya minimistandarder för skatteavtal som syftar till att förhindra avtalsmissbruk. Arbete med att implementera dessa standarder i skatteavtalen pågår i de länder som deltog i projektet.
Under senare år har flera större jurisdiktioner ensidigt infört särskilda regelverk för beskattning av digitala företag, vilket visat på behovet av gemensamma globala lösningar för beskattning av en alltmer digitaliserad ekonomi. Det inkluderande ramverket nådde i oktober 2021 en viktig överenskommelse som omfattar två s.k. pelare, vilka länderna nu ska implementera. Detta är ett mycket omfattande arbete som även involverar det område som regleras av skatteavtal i de länder som deltar i arbetet. Vi kan följaktligen under en tid förvänta oss en något lägre aktivitet vad gäller bilaterala skatteavtalsförhandlingar i alla inblandade länder.
Arbetet med det svenska skatteavtalsnätet är ett ständigt pågående arbete där ambitionen ska vara att Sverige ska ha ett avtalsnät som främjar det ekonomiska utbytet med andra länder.
Stockholm den 26 januari 2022
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2021/22:852 av David Lång (SD) (Besvarad 2022-01-26)
Fråga 2021/22:852 Sveriges skatteavtal
av David Lång (SD)
till Finansminister Mikael Damberg (S)
Riksrevisionen konstaterade i sin rapport Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete (RiR 2010:24) att svenska regeringar under mer än ett decennium försummat sitt arbete med att hålla Sveriges bilaterala skatteavtal uppdaterade. År 2014 konstaterade Svenskt Näringsliv att ingenting blivit bättre – snarare tvärtom.
De bilaterala skatteavtalen syftar till att lindra effekterna av internationell dubbelbeskattning för att skapa goda konkurrensförhållanden för exportindustrin, för att uppmuntra investeringar mellan stater och för att förhindra skatteflykt. Det är således av stor vikt, inte minst för exportindustrin, att Sveriges nät av bilaterala skatteavtal är väl uppdaterat och att vi inte fortsätter halka efter på området. Det kan räcka med att ett annat land gjort förändringar i sin egen skattelagstiftning för att ett redan existerande avtal med Sverige ska bli obsolet.
Då denna fråga ställdes år 2015 till dåvarande finansminister Magdalena Andersson blev svaret att regeringen under en tid varit upptagen med informationsutbytesavtal men att arbetet med skatteavtal åter börjat ta fart. Regeringen har dock inte sett någon anledning att årligen redovisa detta arbete.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg :
Har Sveriges regering kommit i kapp i detta viktiga arbete; det vill säga är problemet löst, och om inte, vad avser regeringen att göra för att vi åter ska komma i kapp i dessa avseenden?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.