Till innehåll på sidan

Sveriges säkerhetsrådskandidatur

Svar på skriftlig fråga 2016/17:22 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:22 av Björn Söder (SD) Sveriges säkerhetsråds-kandidatur

Björn Söder har frågat mig om uppgifterna rörande ”röstköp” stämmer och vad Sverige egentligen har förbundit sig till framgent gentemot ”staten Palestina” och dess intressen samt vad avsiktsförklaringen mellan Sverige och ”staten Palestina” innehåller.

I syfte att söka så brett stöd som möjligt för vår kandidatur till FN:s säkerhetsråd fördes under kampanjen samtal med nästintill alla världens länder. Palestinas stöd till den svenska kandidaturen baserades på regeringens folkrättsligt grundade Mellanösternpolitik. Denna politik stödjs av många länder. Sverige har inte gjort några utfästelser gentemot Palestina i utbyte mot stöd till Sveriges säkerhetsrådskandidatur. Påståenden om ”röstköp”, inte minst med tanke på att Palestina inte har rösträtt i generalförsamlingen utan endast deltar som observatörer, är helt grundlösa.

I samband med Palestinas utrikesminister Malkis besök i Stockholm den 28 maj 2016 undertecknades ett samförståndsavtal med standardtext om politisk, kulturell och ekonomisk dialog. Denna typ av samförståndsavtal har Sverige ingått med många länder genom åren. Någon specifik avsiktsförklaring avseende säkerhetsrådet gjordes inte under besöket. Regeringens ambition är dock att under medlemskapet söka dialog med de länder som står på säkerhetsrådets dagordning.

Konflikten mellan Israel och Palestina är en prioriterad fråga för FN:s säkerhetsråd och därmed för Sverige som medlem av säkerhetsrådet. Sveriges utrikespolitiska agerande vilar på principerna om respekt för folkrätten, försvar av de mänskliga rättigheterna, främjande av jämställdhet samt beaktande av det humanitära perspektivet. Dessa grundläggande värderingar kommer att genomsyra svenskt agerande i säkerhetsrådet.

Jag vill också kommentera två felaktigheter i Björn Söders frågeställning. Angående den UNESCO-resolution Söder nämner, betonar regeringen vikten av alla religioners tillträde till de heliga platserna vid Haram al-Sharif/Tempelberget. I interpellationssvar 2015/16:593 klargjorde jag att det inte finns något i den aktuella resolutionstexten som syftar till att frånta platsen sin religiösa betydelse för judendomen. Angående regeringens inställning till palestinsk terrorism har jag många gånger upprepat att den svenska regeringen varit tydlig i sitt avståndstagande från terroristhandlingar. I riksdagsfrågesvar 2015/16:880 förklarade jag att regeringen är tydlig i dialogen med företrädare för såväl Palestina som Israel om vikten att ta avstånd från våld och hatpropaganda och annat agerande som för parterna längre ifrån varandra.

Stockholm den 28 september 2016

Margot Wallström

Skriftlig fråga 2016/17:22 av Björn Söder (SD) (Skickad 2016-09-19)

Fråga 2016/17:22 Sveriges säkerhetsrådskandidatur

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 28 juni 2016 valdes Sverige in i FN:s säkerhetsråd. Med 134 röster tog Sverige en plats redan under den första omröstningen. När resultatet stod klart skrev, enligt uppgift, den palestinska myndighetens utrikesdepartement följande på sin officiella Facebooksida: ”Minister Wallström har efterfrågat stöd från staten Palestina i sina ansträngningar för att vinna en plats i FN:s säkerhetsråd.”

Vidare ska man ha skrivit bland annat att utrikesminister Margot Wallström tackade ”staten Palestina” via dess utrikesminister Riyad al-Maliki för det starka stödet och uppbackningen genom palestinska relationer med länder i internationella grupper inom FN och att ”de två ministrarna enades om vikten av kommunikation för att följa upp och fördjupa koordineringen mellan dem i ljuset av Sveriges anslutning till FN:s säkerhetsråd tidigt nästa år”.

Med tanke på det omstridda och ogenomtänkta erkännandet av ”staten Palestina”, Sveriges ytterst anmärkningsvärda röst för Unesco-resolutionen som fråntar Tempelberget dess religiösa betydelse för judendomen samt frånvaron av svensk kritik mot den palestinska myndighetens finansiering av och uppmuntran till antisemitism och terrorism är det lätt att föranledas att tro att Sverige på detta sätt ”köpt” röster till sin kandidatur till FN:s säkerhetsråd. 

Det hävdas också, från palestinskt håll, att den palestinska utrikesministern skrivit under en avsiktsförklaring gällande en gemensam ministerkommitté mellan regeringarna i kungariket Sverige och ”staten Palestina” under ett besök i Stockholm den 28 maj.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Stämmer uppgifterna rörande ”röstköp”, vad har Sverige egentligen förbundit sig till framgent gentemot ”staten Palestina” och dess intressen och vad innehåller avsiktsförklaringen mellan Sverige och ”staten Palestina”?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.