Sveriges röst för den kubanska regimen
Svar på skriftlig fråga 2025/26:153 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:153 Sveriges röst för den kubanska regimen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på frågorna 2025/26:148 av Björn Söder (SD)
Sveriges stöd i FN till kritik mot USA för Kubaembargo och 2025/26:153 av Markus Wiechel (SD) Sveriges röst för den kubanska regimen
Björn Söder har frågat mig av vilka skäl Sverige valde att rösta ja till den årliga resolutionen om ett hävande av USA:s handelsembargo mot Kuba, och om Sverige avser att ändra hållning inför nästa års session i generalförsamlingen, och om inte, varför. Markus Wiechel har frågat mig hur jag kan motivera den svenska rösten avseende Kuba sett till tidigare ställningstaganden avseende den kubanska regimen. Frågorna besvaras här samlat.
Generalförsamlingen har sedan 1992 röstat för den årliga resolutionen som uppmanar till ett hävande av USA:s handelsembargo mot Kuba. Resolutionen antas varje år med mycket bred majoritet och EU har traditionellt röstat enhälligt ja. I årets omröstning röstade Sverige tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsländer och samtliga nordiska länder ja. Det har sin utgångspunkt i att Sverige och EU av princip motsätter sig embargots extraterritoriella tillämpning och påverkan på EU, vilket strider mot internationella handelsregler. Embargot försvårar också import av livsnödvändiga varor som läkemedel och medicinsk utrustning, samtidigt som det ger den kubanska regimen en ursäkt att inte genomföra reformer och öppna upp landet.
I år valde ett antal EU-medlemsländer att ändra sitt röstmönster med motiveringen att Kuba brustit i fördömandet av Rysslands aggression mot Ukraina, samt uppgifter om att kubanska medborgare ska ha deltagit i strider i Ukraina. Sverige och 18 andra EU-medlemsländer uppmanade i sin röstförklaring Kuba att vidta alla nödvändiga och effektiva åtgärder för att förhindra att dess medborgare ansluter sig till ryska militära styrkor som deltar i detta krig. Vi kräver att de som är skyldiga till brott som begåtts i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina hålls till svars.
Som regeringen framhållit i svar på fråga 2025/26:105 ser vi allvarligt på situationen i Kuba och bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Regeringens linje är fortsatt att en översyn av det rådande PDCA-avtalet, inklusive EU:s bistånd till Kuba, är befogad. En sådan översyn bör fokusera på hur EU på bästa sätt kan sätta tryck på den kubanska regimen i syfte att främja en demokratisk utveckling.
För Sveriges säkerhet och välstånd är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och det internationella handelssystemet upprätthålls.
Stockholm den 12 november 2025
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2025/26:153 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2025-11-12)
Fråga 2025/26:153 Sveriges röst för den kubanska regimen
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
I förra veckan antog FN:s generalförsamling en resolution som uppmanar till att häva USA:s långvariga embargo mot Kuba. Resolutionen fördömer extraterritoriella lagar som Helms-Burton-lagen (1996) och kräver att stater avskaffar sådana åtgärder i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt.
Kubas utrikesminister kallade USA:s politik ”kriminell” och menade att den hindrar tillgång till mat och sjukvård. USA:s representant kontrade att Kubas kris beror på regimens egna misslyckanden, anklagade Kuba för samarbete med USA:s fiender, stöd till terrorister, inblandning i Ukrainakriget, Venezuela, människohandel, narkotika och vapensmuggling – och uppmanade till nej eller avstående.
Inte minst sett till Kubas stöd för Rysslands invasion av Ukraina, där kubanska medborgare strider på rysk sida, hade det varit tämligen förståeligt att rösta emot resolutionen, eller åtminstone avstå. Bland annat Rumänien menade bland annat att hela omröstningen var en grov kränkning av FN-stadgan. Resolutionen vann ändå tyvärr stort, men glädjande nog med ett antal nej-röster (USA, Israel, Argentina, Paraguay, Nordmakedonien, Ungern och Ukraina) samt fler som avstod än förväntat.
Sverige röstade sorgligt nog ja – vilket inte kan betraktas som annat än att man valde att stödja Kubas kommunistregim. Beslutet rimmar illa med utrikesutskottets tidigare majoritetsbeslut om att synkronisera Sveriges Kubapolitik med USA:s. Det strider också mot Johan Forssells (M) svar på skriftlig fråga 2022/23:598, där han då i rollen som bistånds- och utrikeshandelsminister slog fast att det finns skäl för översyn av EU:s engagemangspolitik och PDCA-avtalet, inklusive biståndet till Kuba, med fokus på att utöva tryck för demokratisk utveckling.
Det finns således anledning att ställa denna relevanta fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur kan ministern motivera den svenska rösten avseende Kuba sett till tidigare ställningstaganden avseende den kubanska regimen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

