Sveriges roll i att möta globala humanitära kriser

Svar på skriftlig fråga 2024/25:588 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:588 Sveriges roll i att möta globala humanitära kriser

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:588 av Olle Thorell (S)
Sveriges roll i att möta globala humanitära kriser

Olle Thorell har frågat mig hur jag, i ljuset av de växande globala humanitära kriserna, avser säkerställa att Sverige på ett effektivt och långsiktigt sätt bidrar till att möta både akuta och långsiktiga behov i de mest utsatta länderna, samtidigt som Sverige stärker det multilaterala samarbetet och säkerställer en rättvis och strategisk fördelning av biståndet.

Olle Thorell hänvisar till den nyligen utgivna rapporten Emergency Watchlist från International Rescue Committee (IRC). Rapporten bekräftar regeringens uppfattning om de humanitära behoven i världen – vilka ökar, samtidigt som finansieringen för att möta dem minskar.

Mot denna bakgrund, och för att möta de både akuta och de långsiktiga behoven i världen, har regeringen vidtagit ett antal åtgärder, inklusive att besluta om att öka det humanitära biståndets andel av det totala biståndet.

Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det. Därför måste vi prioritera och öka effektiviteten i biståndet. Regeringen har därför beslutat att minska antalet länder där Sverige verkar med bilateralt utvecklingssamarbete. Färre länder underlättar både styrning och redovisning, gör det enklare att säkerställa att resurserna används som tänkt och ökar Sveriges möjligheter till specialisering och effektivisering. Utöver detta arbetar regeringen aktivt med synergier mellan det humanitära biståndet, utvecklingssamarbete och fredsbyggande för att förebygga och minska risken för utdragna humanitära kriser.

Vad gäller frågan om rättvis och strategisk fördelning av svenska biståndsmedel utgår Sida på det humanitära området från rapporten Global Humanitarian Overview, som FN publicerar i december varje år, inför kommande års allokering av humanitärt bistånd, där utgångspunkten är att det svenska humanitära biståndet ska rädda liv och lindra nöd där behoven är som störst. Vad gäller det långsiktiga utvecklingssamarbetet ser regeringen nu över hur strategistyrningen i ökad grad kan främja synergier och samordning mellan strategier på landnivå, inklusive mellan utvecklingssamarbetet och det humanitära arbetet, så att svenska biståndsmedel används på ett effektivt sätt där de gör största möjliga nytta.

Stockholm den 18 december 2024

Benjamin Dousa