Sveriges rättsväsende
Svar på skriftlig fråga 2024/25:286 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:286 Sveriges rättsväsende
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:286 av Olle Thorell (S)
Sveriges rättsväsende
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Sveriges rättsväsende fortsatt är starkt och rättssäkert och att alla samhällsgrupper behandlas rättvist och jämlikt.
Ett väl fungerande och oberoende rättsväsende är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Det är en självklarhet att alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa. Att få sin sak prövad av en opartisk och oberoende domstol i en rättvis rättegång är en grundläggande rättighet och en väsentlig del av rättsstatsprincipen.
Hinder mot att få tillgång till rättvisa kan ta sitt uttryck i olika former, där höga rättegångskostnader är en av dem. Hemförsäkringens rättsskydd kan ge ersättning för ombuds- och rättegångskostnader. För de som inte har tillräckliga ekonomiska resurser finns även rätten till rättshjälp, som kan täcka kostnader för exempelvis ett juridiskt ombud. Regeringen har tillsatt en utredning om rättsliga biträden och rättegångskostnader som bland annat syftar till att stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt. En del i uppdraget är att kartlägga för- och nackdelar med en höjd inkomstgräns för rättshjälp. Utredaren ska också ta ställning till om enskilda i vissa fall bör kunna beviljas ersättning för rättegångskostnader inom ramen för ett mål i allmän förvaltningsdomstol. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
Regeringen fortsätter dessutom att tillföra stora resurser för att stärka förmågan hos rättsväsendets myndigheter att utföra sina uppdrag. När det gäller domstolarna föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 kraftigt ökade medel för att möta det höga målinflödet med bibehållen rättssäkerhet. Sammanlagt föreslår regeringen att Sveriges Domstolar tillförs 289 miljoner kronor för 2025, 348 miljoner kronor för 2026 och 538 miljoner kronor för 2027. Regeringen föreslår dessutom att Sveriges Domstolar tillförs 300 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2024. Även för andra myndigheter inom rättsväsendet, till exempel Polismyndigheten, föreslås kraftigt höjda anslagsnivåer.
Slutligen vill jag nämna det arbete som pågår med anledning av förslagen från 2020 års grundlagskommitté på åtgärder för att stärka skyddet för domstolarnas och domares oberoende långsiktigt. Regeringen avser bland annat att återkomma med en proposition med förslag till grundlagsändringar.
Stockholm den 30 oktober 2024
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2024/25:286 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:286 Sveriges rättsväsende
av Olle Thorell (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Enligt Commitment to Reducing Inequality Index 2024 spelar rättsväsendet en avgörande roll i att upprätthålla jämlikhet och säkerställa att alla samhällsgrupper behandlas rättvist. Rapporten lyfter fram hur länder med svaga rättssystem och bristande rättssäkerhet ofta uppvisar högre nivåer av ekonomisk ojämlikhet och social instabilitet. I synnerhet betonar rapporten hur diskriminering inom rättssystemet, otillräcklig tillgång till rättsligt stöd och brister i rättssäkerheten kan förstärka ojämlikhet och leda till att redan utsatta grupper hamnar i än mer utsatta positioner.
Rapporten pekar exempelvis på länder där minoritetsgrupper systematiskt nekas rättvisa och där kvinnor och låginkomsttagare drabbas oproportionerligt hårt av rättsliga brister. Bristande rättssäkerhet bidrar till social oro och förlorat förtroende för statliga institutioner, vilket i sin tur riskerar att försvaga hela samhällsstrukturen. När rättsstaten inte garanterar alla medborgare samma möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, eller när vissa grupper upplever sig vara systematiskt missgynnade, kan detta leda till ökad polarisering och social fragmentering.
Sverige har historiskt sett haft ett rättssystem som präglats av stark rättssäkerhet och en hög nivå av förtroende från medborgarna. Men rapporten pekar på utmaningar även i länder som Sverige, där socioekonomiska skillnader kan påverka tillgången till rättslig prövning och rättshjälp. Enligt rapporten finns en risk att låginkomsttagare, nyanlända och minoritetsgrupper i mindre utsträckning får den rättsliga hjälp och representation som de behöver. Dessutom har det under de senaste åren funnits en växande oro för att tillgången till rättshjälp och andra viktiga rättsliga resurser inte är jämlikt fördelad, vilket kan skapa ojämlika förutsättningar inför rättssystemet.
Socialdemokraterna har alltid betonat vikten av en stark rättsstat och att lika tillgång till rättvisa är en grundförutsättning för ett tryggt och jämlikt samhälle. Det är centralt att rättssystemet fungerar på ett sätt som gör att alla samhällsgrupper, oavsett ekonomisk situation eller bakgrund, känner sig rättvist behandlade. Förtroendet för rättsstaten och rättsväsendets förmåga att hantera konflikter och säkerställa rättvisa är avgörande för att upprätthålla social stabilitet och demokratin i stort.
Mot denna bakgrund och med rapportens slutsatser i åtanke framstår det som viktigt att Sverige arbetar proaktivt för att stärka rättssäkerheten och säkerställa att alla samhällsgrupper får tillgång till rättslig prövning och rättshjälp. Ett rättssystem som inte uppfattas som rättvist riskerar att skapa misstro och alienation, vilket kan hota samhällets sammanhållning och tillit.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att Sveriges rättsväsende fortsatt är starkt och rättssäkert och att alla samhällsgrupper behandlas rättvist och jämlikt?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.