Sveriges möjlighet att bättre stödja lokala aktörer i det humanitära biståndet

Svar på skriftlig fråga 2024/25:252 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:252 Sveriges möjlighet att bättre stödja lokala aktörer i det humanitära biståndet

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:252 av Olle Thorell (S)
Sveriges möjlighet att bättre stödja lokala aktörer i det humanitära biståndet

Olle Thorell har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att Sveriges biståndsarbete fortsätter att bidra effektivt till uppfyllandet av Grand Bargains lokaliseringsmål och till att stärka inflytandet för lokala aktörer i humanitära insatser, särskilt i ljuset av de planerade nedskärningarna i biståndsbudgeten.

Ett stärkt lokalt ägandeskap i de länder som är mottagare av svenskt humanitärt bistånd är en prioritering för regeringen. Detta framgår i reformagendan för biståndet ”Bistånd för en ny era” där regeringen slår fast att ”Svenskt bistånd ska bidra till målet att 25 procent av humanitär finansiering ska gå direkt eller via intermediärer till lokala organisationer”. Motsvarande mål återfinns även i de rådslutsatser om humanitär finansiering som antogs under det svenska EU-ordförandeskapet 2023, och som tar sikte på åtgärder för att möta det humanitära finansieringsgapet.

Stärkt lokalt ägandeskap är viktigt av flera anledningar. Nationella civilsamhällesorganisationer, som kan bli mottagare av svenskt humanitärt bistånd, finns i normalfallet på plats innan, under och efter en kris. Dessa organisationer är etablerade aktörer i den aktuella kontexten och besitter kunskaper och erfarenheter som är viktiga i den humanitära responsen. Därtill har lokala aktörer ofta bäst möjlighet att nå människor i nöd, särskilt i kontexter där tillträde för internationella organisationer försvåras eller motarbetas. Det kan också vara mer kostnadseffektivt att kanalisera pengarna direkt till en lokal aktör. Lokalt ägarskap är en förutsättning för att de resultat som uppnås kan upprätthållas självständigt bortom biståndet.

Därför arbetar regeringen på flera sätt mot lokaliseringsmålet som definierades inom Grand Bargain. Utrikesdepartementet, som främst ansvarar för kärnstöd till humanitära aktörer, är ofta pådrivande om vikten av lokalt ägandeskap i styrelsearbeten och högnivådialoger med exempelvis FN:s företrädare. Detta är en del av den formella styrningen och informella inflytande som Sverige kan utöva i egenskap av en stor humanitär givare.

Sida, som främst ansvarar för att finansiera insatser på landnivå, arbetar också aktivt med ökat lokalt ägandeskap, ökad finansiering till lokala aktörer och jämlika partnerskap med sina internationella humanitära partners.

Stockholm den 29 oktober 2024

Benjamin Dousa