Sveriges livsmedelsstrategi

Svar på skriftlig fråga 2019/20:932 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2020/00289/JL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:932 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Sveriges livsmedelsstrategi

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att freda branschen.

Låt mig inledningsvis understryka att det är angeläget att den svenska livsmedelskedjan är långsiktigt konkurrenskraftig för att kunna attrahera morgondagens stjärnor och för att det ska vara attraktivt att driva vidare ett familjejordbruk.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 antogs av riksdagen den 20 juni 2017. Den innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030. Strategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

I december 2019 fattade regeringen beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin som innehåller långsiktiga åtgärder fram till 2025. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Regeringen satsar bland annat på följande för att stärka livsmedelskedjans och primärproduktionens konkurrenskraft:

Forskning och Innovation - innovation är en nyckel till att säkra konkurrenskraft och tillväxt. Därför har vi avsatt medel på det nationella livsmedelsforskningsprogrammet på Formas och medel på Vinnova för att stärka innovationsarbetet inom den svenska livsmedelskedjan.

Brist på rätt kompetens utgör idag ett hinder för att företagen ska växa. Därför har Tillväxtverket fått i uppdrag att analysera kompetensbehovet i livsmedelskedjan för att därefter genomföra åtgärder.

Regelförenkling - företag i livsmedelsbranschen berörs av ett stort antal regler. Därför har Tillväxtverket fått i uppdrag att analysera den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan utifrån konkurrenskraft, tillväxtmöjligheter och innovationsförmåga.

Livsmedelsexport - Sverige är en liten marknad och för att stärka svensk konkurrenskraft behöver vi bli duktigare på export. Därför har Business Sweden fått i uppdrag att fortsätta sitt arbete att främja livsmedelsexport.

Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är dessutom ett viktigt verktyg för att stärka den svenska primärproduktionen, vilket vi har med oss i förberedelserna för den nya perioden av den gemensamma jordbrukspolitiken. Sammantaget ser jag att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja och jag avser att fortsätta mitt arbete med att stärka branschen och öka attraktiviteten i att jobba i livsmedelskedjan. Vi ska vara stolta över det svenska matundret.

Stockholm den 18 februari 2020

Jennie Nilsson