Sveriges krislagstiftning
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1182 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2021/22:1182 av Alexandra Anstrell (M)
Sveriges krislagstiftning
Alexandra Anstrell har frågat mig om jag och regeringen avser att analysera lagstiftningen i avsikt att initiera eventuell ny lagstiftning för att Sverige bättre ska kunna hantera händelser i kris.
Regeringen genomför den största satsningen på krisberedskap och det civila försvaret i modern tid för att stärka vår förmåga att hantera kriser. Behovet av att ytterligare stärka och utveckla krisberedskapen har tydliggjorts under de senaste åren. Det har handlat om bl.a. skogsbränder, översvämningar, it-attacker och självklart också pandemin. Lärdomar och erfarenheter från kriser ger värdefull kunskap, inte minst i fråga om behovet av författningsändringar.
Regeringen har initierat flera utredningar som på olika sätt tar sikte på att stärka Sveriges samlade förmåga att hantera kriser. En parlamentarisk sammansatt kommitté har fått i uppdrag att bedöma bl.a. om det finns ett behov av att utvidga regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser. Det har tillsatts en utredning som ska analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskap. Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap överlämnade nyligen sitt betänkande om hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Det pågår också ett arbete i Justitiedepartementet med en ny myndighetsstruktur för beredskapsarbetet som utgår från de förslag som lämnades i utredningen Struktur för ökad motståndskraft.
Ovan nämnda utredningar är endast några exempel på initiativ som regeringen har tagit för att, bl.a. genom författningsändringar, stärka Sveriges krisberedskap. Behovet av fortsatta författningsändringar och ytterligare utredningar analyseras löpande.
Stockholm den 8 mars 2022
Morgan Johansson
