Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
Svar på skriftlig fråga 2024/25:939 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:939 Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:939 av Olle Thorell (S)
Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
Olle Thorell har frågat bistånds- och handelsministern vilka, om några, åtgärder han avser att vidta inom ramen för sin tjänsteutövning och med anledning av det som anförs i den i frågan nämnda artikeln för att stärka Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Som Olle Thorell nämner har regeringen höga ambitioner inom området antimikrobiell resistens (AMR). AMR är ett stort hot mot den globala hälsosäkerheten och förorsakar varje år mer än en miljon dödsoffer. Förra året antog FN:s generalförsamling i samband med ett högnivåmöte om AMR en deklaration för att intensifiera och konkretisera insatserna, där Sverige var en aktiv deltagare i förhandlingarna.
Den 30 november 2023 beslutade regeringen att förlänga den nuvarande AMR-strategin för att samtidigt kunna utvärdera arbetet. Flera underlag som tagits fram på uppdrag av regeringen utgör nu en grund för att revidera och uppdatera Sveriges strategi mot antibiotikaresistens. Bland dessa återfinns Statskontorets rapport, en rapport från den nationella samverkansfunktionen i arbetet mot antibiotikaresistens samt rapporten/resultaten från det landsbesök som EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) och EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet genomförde under förra året.
Två gånger per år genomförs Aktörssamverkan om antibiotikaresistens, som är ett forum där olika organisationer ges möjlighet att föra fram synpunkter och gemensamt diskutera AMR-relaterade frågor med Regeringskansliet. Det är ett viktigt forum där organisationer, företag, forskare och civilsamhälle kan lyfta angelägna frågor och diskussioner, bl.a. inför revideringen av den svenska strategin mot antibiotikaresistens.
Förbättrad hälsa för de mest utsatta, är vidare en av sju prioriterade teman i den nya reformagendan för svenskt bistånd ”Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt”. Inom denna tematiska prioritering ingår bl.a. att förhindra och bekämpa hälsohot, inklusive pandemier och antimikrobiell resistens. I december beslutade regeringen om Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 2025–2029, där insatser mot antibiotikaresistens utgör en del av verksamheten. Strategin omfattar sammantaget 4,3 miljarder kronor för perioden.
Regeringen tillvaratar också möjligheten att lyfta antibiotikaresistens i olika globala sammanhang, i Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance (GLG) där jag sedan årsskiftet är vice ordförande. Vidare innefattas i Sveriges ambassadör för global hälsas uppdrag att bidra till att förhindra och bekämpa hälsohot inklusive antibiotikaresistens och antimikrobiell resistens inom ramen för utvecklingssamarbetet, forskning och läkemedelsutveckling.
Regeringen fortsätter att arbeta aktivt för att minska spridningen av antibiotikaresistens i Sverige och globalt genom att fortsatt vara pådrivande i frågorna.
Stockholm den 2 april 2025
Jakob Forssmed
Skriftlig fråga 2024/25:939 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-02)
Fråga 2024/25:939 Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Antibiotikaresistens är ett av vår tids största globala hälsohot. Varje år dör uppskattningsvis 1,27 miljoner människor till följd av infektioner som inte längre kan behandlas med antibiotika, och siffran stiger för varje år. Särskilt utsatta är låg- och medelinkomstländer, där brist på tillgång till effektiv antibiotika, otillräckliga hälsosystem och övervakningsmekanismer gör att resistenta bakterier kan spridas snabbt och utan kontroll. En femtedel av de som dör är barn under fem år.
Resistenta bakterier respekterar inga gränser. Global handel och resande bidrar till spridningen av antibiotikaresistens, vilket gör att inget land är starkare än den svagaste länken i det globala hälsosystemet. För att hantera denna utmaning krävs ett samordnat och kraftfullt internationellt samarbete, där resursstarka länder tar på sig ledartröjan och stärker det globala hälsoskyddet.
Sverige har länge varit en föregångare i det globala arbetet mot antibiotikaresistens. Genom ett starkt nationellt arbete och en aktiv internationell roll har vi varit en av de drivande krafterna för att sätta antibiotikaresistens högt på den internationella agendan. Vi har varit ett av få länder i världen med en särskild ambassadörspost för antibiotikaresistensfrågor, vilket har stärkt vår normgivande roll och inflytande globalt. Dessvärre har denna post nyligen avvecklats, vilket väcker oro kring Sveriges fortsatta ledarskap i frågan.
I en nyligen publicerad artikel från tio experter och företrädare för organisationer som arbetar mot antibiotikaresistens belyses vikten av att Sverige fortsätter sitt internationella engagemang. De pekar på att regeringens nya strategi för antibiotikaresistens bör inkludera ett stärkt internationellt arbete och att en bred hearing med forskare, experter och civilsamhället bör genomföras för att identifiera hur Sverige bäst kan bidra framöver.
Artikelförfattarna lyfter också oro över att Statskontorets nyligen genomförda utredning om antibiotikaresistens helt bortsett från den internationella dimensionen, trots att detta inte var en uttrycklig avgränsning i uppdraget. Detta är särskilt problematiskt i ljuset av att USA nyligen aviserat stora nedskärningar i det internationella biståndet, vilket riskerar att ytterligare försvaga globala övervakningssystem och hälsoinsatser.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka, om några, åtgärder avser statsrådet att vidta inom ramen för sin tjänsteutövning och med anledning av det som anförs i den ovan nämnda artikeln för att stärka Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.