Sveriges framtid som välfärdsnation

Fi2017/02178/K

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1378 av Amir Adan (M) Fokus på kvalitet i välfärden och skriftlig fråga 2016/17:1379 av Jenny Petersson (M) Sveriges framtid som välfärdsnation

Amir Adan har frågat mig om regeringen avser att ta fram konkreta förslag för att beakta människors önskan om valfrihet i välfärden som samtidigt ställer kvalitetskrav för både offentliga och privata utförare. Jenny Petersson har frågat mig om regeringen avser att ta initiativ till ett tydligt regelverk för att mäta kvalitet och uppföljning inom både privat och offentligt utförd verksamhet och i sådant fall när. Jag ger här svar på båda frågorna.

Amir Adan och Jenny Peterson framför att Välfärdsutredningens förslag innebär ett näringsförbud för fristående aktörer och att utredningen underlåtit att lämna konkreta förslag på kvalitetsmått. Ett av Välfärdsutredningens övergripande syften var att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo och säkrar kvaliteten. Välfärdsutredningens tilläggsdirektiv (Fi 2015:01) anger bl.a. att utredningen ska undersöka hur kvalitetsmått kan användas på ett strategiskt sätt vid exempelvis upphandling av välfärdstjänster och uppföljning av utförda välfärdstjänster. Även andra utredningar, t.ex. Ägarprövningsutredningen, har utrett och lämnat förslag på hur ökade krav och kontroller kan höja kvaliteten i verksamheterna.

De kvalitetskrav som i författning styr sjukvård, skola och socialtjänst i dag är omfattande. Trots att fler typer av krav och kontroller ofta lyfts som lösningen på välfärdens problem saknas samsyn kring vilka ytterligare krav som specifikt avses. Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) har lyft de utmaningar som det innebär att mäta och följa upp kvalitet i välfärden. Utredningen har lämnat ett antal förslag om ökad insyn, bättre tillsyn samt ägar- och ledningsprövning för att förbättra kvaliteten i välfärden. Däremot visar utredningen att fler och mer detaljerade krav riskerar att inskränka handlingsutrymmet för professionen utan att kunna garantera att målen nås. Välfärdstjänsterna är inte standardiserade. Inom välfärden kan kvalitet t.ex. vara delaktighet och individanpassning, som kan vara svårt att mäta. Vad som är kvalitet ändras över tiden och kan variera mellan olika individer.

Regeringen har varit tydlig med att den fortsatt vill att enskilda aktörer ska kunna vara verksamma i välfärden. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling. Valfrihet för den enskilde kan dock inte på egen hand garantera kvaliteten i välfärden. Det beror på flera saker. Många som har stora behov av vård och omsorg har inte alltid goda förutsättningar för att göra aktiva val av utförare. Beroende på var man bor i landet finns det inte heller alltid några valmöjligheter.

Välfärdsutredningen överlämnade sitt betänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) till regeringen den 9 maj 2017. Betänkandet ska nu remitteras. Välfärdsutredningens tidigare betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) har remitterats och remissvaren bereds för närvarande i regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Stockholm den 29 maj 2017

Ardalan Shekarabi