Sveriges deltagande i arbetet för en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter
Svar på skriftlig fråga 2025/26:448 besvarad av Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:448 Sveriges deltagande i arbetet för en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på frågorna 2025/26:448 och 2025/26:449 av Nadja Awad (V) Sveriges deltagande i arbetet för en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter respektive Civilsamhällets deltagande i arbetet för en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter
Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att säkerställa att Sverige deltar aktivt i FN:s arbetsgrupps första möte i februari 2026 genom att sända en delegation med relevant kompetens och tillräckligt mandat.
Nadja Awad har också frågat mig om jag och regeringen avser att involvera civilsamhället och äldreorganisationer i det fortsatta arbetet inför och under processen med att ta fram en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter.
Regeringen ser positivt på arbetet med att stärka äldre personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Regeringen ser också allvarligt på förekomsten av ålderism och åldersdiskriminering.
Arbetet med att ta fram ett förslag till en ny konvention ska nu inledas. Sverige avser att delta på mötet i februari och se hur vi kan bidra konstruktivt till arbetet. Vi är naturligtvis måna om att även i internationella sammanhang värna äldre personers intressen. Givet att detta arbete är i en tidig fas vill jag i nuläget inte gå närmare in på exakt hur deltagandet kommer att se ut eller hur detta arbete kommer att bedrivas eller förankras nationellt.
Samtidigt kommer regeringen i första hand fokusera på att stärka äldre personers trygghet, delaktighet och självständighet genom angelägna reformer på nationell nivå. Som exempel på åtgärder som regeringen hittills har vidtagit kan jag nämna de utökade medlen till Äldreomsorgslyftet, som från och med 2026 uppgår till 1,8 miljarder kronor per år under 2026 och 2027, i syfte att bl.a. stärka kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Regeringen har också fattat beslut om propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) som innehåller förslag som bl.a. syftar till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. I december 2025 gav regeringen Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet (A2025/01199). Regeringen har också, via Pensionärskommittén, regelbunden dialog med företrädare för äldre- och pensionärsorganisationer om frågor som är av vikt för dem.
Stockholm den 11 februari 2026
Anna Tenje
Skriftlig fråga 2025/26:448 av Nadja Awad (V) (Besvarad 2026-02-11)
Fråga 2025/26:448 Sveriges deltagande i arbetet för en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter
av Nadja Awad (V)
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Den 18–20 februari 2026 hålls det konstituerande mötet i FN:s arbetsgrupp med mandat att ta fram ett rättsligt bindande internationellt instrument för äldre personers mänskliga rättigheter. Syftet är att främja, skydda och säkerställa äldre personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna genom en särskild äldrekonvention. Detta utgör ett historiskt steg, då det för första gången finns ett tydligt mandat att förhandla fram ett bindande internationellt rättighetsinstrument för äldre personer.
Sverige har en lång tradition av att värna och främja mänskliga rättigheter internationellt och har varit en drivande aktör i arbetet med FN:s konventioner om barnets rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mot denna bakgrund framstår det som både rimligt och önskvärt att Sverige också tar ett aktivt ansvar i arbetet för att stärka äldre personers mänskliga rättigheter. Sverige har dessutom betydande erfarenheter och värderingar att bidra med för att säkerställa att en framtida äldrekonvention präglas av ett starkt rättighetsperspektiv.
Äldre personer, även i Sverige, möter i dag ålderism, diskriminering och brister i rättssäkerheten. En äldrekonvention kan utgöra ett viktigt verktyg för att synliggöra dessa problem, stärka skyddet för äldres rättigheter och tydliggöra att äldre personer är självständiga rättighetsbärare, inte enbart mottagare av vård och omsorg. Samtidigt finns en oro för att förhandlingarna, i avsaknad av ett aktivt svenskt deltagande, riskerar att domineras av stater som inte sätter äldres bästa i främsta rummet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Avser ministern och regeringen att säkerställa att Sverige deltar aktivt i FN:s arbetsgrupps första möte i februari 2026 genom att sända en delegation med relevant kompetens och tillräckligt mandat?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.