Sveriges bistånd till FN och andra multilaterala organisationer
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1293 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1293 av Markus Wiechel (SD)
Sveriges bistånd till FN och andra multilaterala organisationer
Markus Wiechel har frågat mig hur det kommer sig att en så stor del av det svenska biståndet slussas till multilaterala organisationer och om jag ser något problem med detta mot bakgrund av önskan om en hög grad av transparens.
Gränsöverskridande utmaningar, såsom klimatkrisen och den pågående Covid 19-pandemin, kräver robust multilateralt samarbete och välfungerande och välfinansierade multilaterala institutioner. Stödet till och genom FN bidrar både till konkreta resultat för människor på marken och till att stärka det multilaterala systemet som sådant.
FN-organisationerna har en bredd, landnärvaro och genomförandekapacitet som omöjligen kan mobiliseras enbart inom det bilaterala biståndet. Därtill har de ofta en unik normativ och sammankallande funktion. De är helt centrala inom t.ex. det humanitära biståndet, klimatarbetet och på andra områden som kräver internationellt samarbete. I hanteringen av covid 19-krisen har de visat sig helt oundgängliga. Sveriges omfattande stöd till FN-organisationerna är en spegling av att regeringen och Sida bedömt dessa som lämpliga och effektiva kanaler för svenskt bistånd.
FN är sedan länge en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sveriges kärnstöd ger oss goda möjligheter att föra en dialog med FN om organisationernas inriktning och att verka för svenska prioriteringar. Därmed får Sverige ett inflytande som går utöver våra omedelbara finansiella bidrag.
Sverige verkar bland annat aktivt för att organisationerna ska ha starka system för uppföljning, kontroll och transparens. Genom att vara en stor bidragsgivare till FN kan vi bidra till stärkt transparens, inte bara gällande hur de svenska medlen används utan även gällande FN:s arbete i stort.
UD följer systematiskt upp användningen av kärnstödet till FN och att Sida ställer samma krav på FN-organisationerna som på andra bidragsmottagande organisationer.
I Sveriges politik för global utveckling (prop. 2003/03:22) tydliggörs att det multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbetet ska ses i ett samlat perspektiv. De två är kompletterande och ömsesidigt förstärkande i Sveriges arbete för global utveckling.
Stockholm den 27 januari 2021
Isabella Lövin
Skriftlig fråga 2020/21:1293 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-01-27)
Fråga 2020/21:1293 Sveriges bistånd till FN och andra multilaterala organisationer
av Markus Wiechel (SD)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Sveriges bidrag till FN med dess olika organ har de senaste åren ökat dramatiskt, och 2019 handlade det om totalt 17,7 miljarder skattekronor – på två mandatperioder, åtta år, innebär det en fördubbling av stödet. Om vi jämför med andra OECD-länder är det lätt att förvånas än mer. Sverige är nämligen totalt sett det fjärde största givarlandet till FN, och bara USA, Tyskland och Storbritannien bidrar i dag med en större summa än Sverige.
Även som en varm anhängare av ett generöst internationellt bistånd bör man fundera över rimligheten med detta, inte minst då det krävs en god kontroll så att vi vet att pengarna används effektivt och så som det är tänkt. Genom att dessa slussas in i FN:s olika organ minskar möjligheten till insyn, och vi tappar även chansen att kunna påverka hur medlen används.
Av Sveriges totala bistånd på ungefär 47 miljarder kronor går totalt cirka 25 miljarder genom multilaterala organisationer. Det innebär att mer än hälften av pengarna blir svåra att kontrollera.
Mot bakgrund av detta önskas miljö- och klimatminister Isabella Lövin svara på följande fråga:
Hur kommer det sig att en så stor del av det svenska biståndet slussas till multilaterala organisationer, och ser ministern något problem med detta mot bakgrund av att man önskar en hög grad av transparens?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.