Sveriges bistånd i ljuset av förföljelsen av hbtqi-personer och civilsamhälle i Uganda
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1125 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1125 Sveriges bistånd i ljuset av förföljelsen av hbtqi-personer och civilsamhälle i Uganda
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1125 av Olle Thorell (S)
Sveriges bistånd i ljuset av förföljelsen av hbtqi-personer och civilsamhälle i Uganda
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag som biståndsminister avser vidta för att säkerställa fortsatt stöd till hbtqi-personer, människorättsförsvarare och det fria civilsamhället i Uganda i ljuset av vad Olle Thorell beskriver som kriminalisering och repression som dokumenterats i Amnesty Internationals årsrapport 2025 och mot bakgrund av mina egna intryck från besök i Uganda i mars i år.
Regeringen har en mycket tydlig hållning till stöd för allas fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Detta gäller överallt, så också i Uganda. Sverige har under lång tid stöttat människorättsförsvarare och hbtqi-organisationer i landet – politiskt såväl som finansiellt. Vid mitt besök i Uganda i mars fick jag själv möjlighet att samtala med partners från civilsamhället, som bekräftade den stora betydelse svenskt stöd har haft för hbtqi-rörelsen. Stöd till civilsamhället, och främjandet av mänskliga rättigheter, jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kommer också framgent vara prioriterade frågor i Sveriges samarbete med Uganda.
Sverige och EU har vid upprepade tillfällen framfört kritik till ugandiska regeringsföreträdare sedan anti-homosexualitetslagstiftningen (AHA – Anti-Homosexuality Act) trädde i kraft 2023. Vi noterar att ingen har dömts under den nya lagen, men faktum kvarstår att den står i strid med Ugandas internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Vid mitt besök i Uganda var jag tydlig i mitt samtal med president Museveni att vi förväntar oss att Uganda respekterar de grundläggande demokratiska principerna, alla människors lika värde och rättigheter, och skyddet för minoriteter. Utvecklingssamarbetet ger oss möjligheter att föra dialog om situationen för hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, tillika civilsamhällets möjligheter att verka fritt. Det ska vi ta vara på för att ställa krav på Uganda att vända den negativa utvecklingen.
Stockholm den 7 maj 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1125 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-05-07)
Fråga 2024/25:1125 Sveriges bistånd i ljuset av förföljelsen av hbtqi-personer och civilsamhälle i Uganda
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Uganda har under det senaste året utvecklats till ett av världens mest repressiva länder för hbtqi-personer och människorättsaktivister. Amnesty Internationals årsrapport 2025 beskriver hur den så kallade antihomosexualitetslagen, som trädde i kraft i maj 2023, lett till en våg av våld, hot, godtyckliga gripanden och statligt sanktionerad förföljelse mot människor enbart baserat på deras sexuella läggning eller könsidentitet.
Lagen, som innehåller dödsstraff för så kallad grov homosexualitet, har institutionaliserat diskriminering. Polis, myndigheter och delar av allmänheten agerar med straffrihet mot hbtqi-personer. Civilsamhällesorganisationer som tidigare arbetat med rättighetsfrågor, hivprevention eller trygghetsinsatser för hbtqi-grupper har förbjudits eller tvingats stänga. Aktivister hotas, förföljs eller tvingas i exil. Amnesty dokumenterar hur gripanden sker även för deltagande i hbtqi-relaterade workshoppar, nätverksträffar eller stödverksamheter.
Rättssystemet används alltmer som ett instrument för förföljelse, snarare än skydd. Denna utveckling sker samtidigt som också andra delar av det ugandiska civilsamhället pressas tillbaka – fria medier, människorättsorganisationer och oppositionella utsätts för hårt tryck.
Mot denna bakgrund är det avgörande att Sverige inte blundar. Det är därför betydelsefullt att Sverige har en fortsatt utvecklingsstrategi med Uganda för perioden 2025–2029, med inriktning på bland annat mänskliga rättigheter, jämställdhet och hälsa. Samtidigt ställer detta krav på att biståndet verkligen når fram till dem som riskerar mest – särskilt hbtqi-personer och förföljda rättighetsförsvarare.
Det är särskilt relevant att understryka detta eftersom biståndsminister Benjamin Dousa själv besökte Uganda i mars 2025. Under besöket mötte han både representanter för det civila samhället och företrädare för internationella organisationer. Han kunde med egna ögon ta del av hur allvarligt läget är för dem som försvarar mänskliga rättigheter i landet – inte minst hbtqi-personer. När en minister själv är på plats och får direkta vittnesmål om situationen för förföljda grupper ökar också förväntningarna på att Sverige agerar kraftfullt och konsekvent i sitt biståndsengagemang.
Sverige har möjlighet att spela en avgörande roll i detta läge – genom att säkerställa att stödet är långsiktigt och rättighetsbaserat och att det tydligt kanaliseras till dem som arbetar för öppenhet, tolerans och skydd av grundläggande friheter. Det kräver politisk vilja och strategiskt ansvar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder avser statsrådet, inom ramen för sitt ansvar som biståndsminister, att vidta för att säkerställa fortsatt stöd till hbtqi-personer, människorättsförsvarare och det fria civilsamhället i Uganda i ljuset av den kriminalisering och repression som dokumenterats i Amnesty Internationals årsrapport 2025 och mot bakgrund av ministerns egna intryck från sitt besök i landet i mars 2025?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.