Sveriges ansvar för att skydda flickors och kvinnors rättigheter i Irak
Svar på skriftlig fråga 2024/25:424 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:424 Sveriges ansvar för att skydda flickors och kvinnors rättigheter i Irak
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:424 av Olle Thorell (S)
Sveriges ansvar för att skydda flickors och kvinnors rättigheter i Irak
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder som jag avser vidta för att Sverige, trots beslutet att avsluta det bilaterala biståndet, fortsatt ska kunna stödja flickors och kvinnors rättigheter i Irak.
Sverige avvecklar mycket riktigt det bilaterala biståndet till Irak. I en värld med omfattande behov och där finansieringsgapet växer är det nödvändigt att prioritera. Utvecklingssamarbetet behöver i högre grad inriktas mot områden där Sverige kan bidra med tydliga mervärden.
Sverige fortsätter emellertid att stödja Irak via EU:s bistånd, samt i vår kapacitet som kärnstödsgivare till de FN-organ som är verksamma i landet. Såväl EU:s som FN:s program i Irak omfattar stöd till flickors och kvinnors rättigheter.
Sverige kommer därutöver att fortsätta stå upp politiskt för flickors och kvinnors rättigheter i Irak. Regeringen ser med stor oro på den föreslagna lagändringen av den irakiska familjerätten. Vi följer utvecklingen noga tillsammans med likasinnade, inte minst de EU-länder som finns på plats i Bagdad.
Stockholm 20 november 2024
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:424 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-11-20)
Fråga 2024/25:424 Sveriges ansvar för att skydda flickors och kvinnors rättigheter i Irak
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Irak står inför att införa en lagstiftning som sänker åldern för samtycke till nio år för flickor, vilket skulle möjliggöra barnäktenskap och innebära en allvarlig kränkning av flickors och barns rättigheter. Detta lagförslag är ett led i att införa en mer konservativ tolkning av religiös lag och har skapat stor internationell oro. FN och flera människorättsorganisationer, liksom civilsamhället i Irak, varnar för att en sådan lagstiftning inte bara hotar flickors rättigheter utan också deras säkerhet, hälsa och framtida möjligheter till utbildning och självbestämmande.
Sverige har historiskt sett tagit en stark ställning för barns och kvinnors rättigheter globalt, bland annat genom riktat bistånd och samarbete med FN:s barnrättskommitté och internationella civilsamhällesorganisationer. I Irak har Sverige länge stött organisationer som arbetar för att främja flickors och kvinnors rättigheter, ofta under svåra omständigheter och med risk för hot och trakasserier. En plötslig sänkning av åldern för samtycke i Irak skulle innebära ett allvarligt steg bakåt för arbetet med att skydda barn från exploatering och övergrepp.
Samtidigt har regeringen nyligen beslutat att avsluta Sveriges bilaterala bistånd till Irak, vilket innebär att de direkta biståndsinsatserna minskar och att Sveriges förmåga att stödja lokala civilsamhällesorganisationer, som exempelvis de som arbetar för kvinnors rättigheter och mot barnäktenskap, försvagas. Detta väcker frågor om hur Sverige fortsatt ska kunna vara en stark röst för flickors och kvinnors rättigheter i Irak, trots att det bilaterala biståndet upphör. I en tid när dessa rättigheter hotas i Irak riskerar Sveriges minskade närvaro och stöd i landet att göra det svårare för civilsamhällesaktörer att genomföra sitt viktiga arbete.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige, trots beslutet att avsluta det bilaterala biståndet, fortsatt ska kunna stödja flickors och kvinnors rättigheter i Irak, exempelvis genom civilsamhällesorganisationer som verkar för att motverka barnäktenskap och försvara barns rättigheter?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.