Sveriges ansvar efter avslutat utvecklingssamarbete med Burkina Faso
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1120 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1120 Sveriges ansvar efter avslutat utvecklingssamarbete med Burkina Faso
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1120 av Olle Thorell (S)
Sveriges ansvar efter avslutat utvecklingssamarbete med Burkina Faso
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att Sverige även efter det avslutade bilaterala utvecklingssamarbetet fortsatt bidrar till att stärka civilsamhället, skydda mänskliga rättigheter och nå utsatta grupper i Burkina Faso i enlighet med vad som dokumenterats i Amnesty Internationals årsrapport 2025.
Situationen i Burkina Faso är fortsatt mycket allvarlig och befolkningen är hårt drabbad, inte minst av den svåra säkerhetssituationen och närvaron av våldsbejakande extremistgrupper i stora delar av landet. Därtill styrs Burkina Faso av en militärjunta som i ökad utsträckning valt Ryssland som sin säkerhetspartner. Juntans avsaknad av politisk vilja till reformer och återgång till civilt styre försvårar ytterligare situationen i landet.
Utvecklingen i Burkina Faso försvårade successivt ambassadens möjligheter att genomföra och följa upp det bilaterala utvecklingssamarbetet. Med hänsyn härtill beslutade regeringen i december 2023 att det bilaterala utvecklingssamarbetet i Burkina Faso skulle avvecklas under 2024. Vidare stängdes ambassaden i Ouagadougou under 2024.
I juni 2024 beslutade regeringen att öppna en ny svensk ambassad i Dakar, Senegal. Avsikten är att utvecklingssamarbetet i Sahel ska bedrivas utifrån en förstärkt regional ansats med utgångspunkt i Dakar. Många av utmaningarna i Burkina Faso och regionen är även fortsatt av gränsöverskridande karaktär och breder ut sig över flera länder i Sahel och angränsande länder i Västafrika. Svenskt bistånd i Sahel kommer även fortsatt stödja civilbefolkningarna och civilsamhället för att på så sätt främja en demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Redan idag har Sverige insatser med bäring på Sahel inom den regionala strategin för Afrika genom samarbeten med och stöd till bland andra FN-systemet (såsom UNDP), regionala och subregionala organisationer (såsom Afrikanska unionen och ECOWAS) samt internationella civilsamhällesorganisationer.
Det svenska humanitära biståndet till Burkina Faso uppgick 2024 till 110 miljoner kronor och har hittills under 2025 uppgått till 90 miljoner kronor. Det humanitära biståndet är behovsstyrt och kommer också fortsatt bidra till att lindra nöd i såväl Burkina Faso som andra delar av Sahel och Västafrika.
Stockholm den 7 maj 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1120 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-05-07)
Fråga 2024/25:1120 Sveriges ansvar efter avslutat utvecklingssamarbete med Burkina Faso
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Burkina Faso befinner sig i en snabbt förvärrad säkerhets- och människorättskris. Enligt Amnesty Internationals årsrapport 2025 är situationen i landet en av de mest akuta i världen sett till antalet internflyktingar, övergrepp mot civila och kollapsen av grundläggande samhällsfunktioner. Över två miljoner människor är på flykt inom landet, vilket motsvarar en tiondel av befolkningen. Våldet drabbar särskilt kvinnor, barn och etniska minoriteter i landets norra och centrala delar, där både islamistiska grupper och statliga styrkor regelmässigt bryter mot internationell humanitär rätt.
Under 2025 har rapporter om massakrer, godtyckliga avrättningar och kollektiva bestraffningar ökat. Regeringsstyrkor har i flera fall pekats ut för grova övergrepp mot civila under förevändning att bekämpa terrorism. Samtidigt har jihadistiska grupper fortsatt att attackera byar, skolor, hälsoinrättningar och militäranläggningar. Det civila samhället verkar under ständigt hot, med begränsad rörelsefrihet och växande risk för repressalier – både från staten och icke-statliga aktörer.
Den burkinska regeringen har under det senaste året fördjupat sitt militära samarbete med Ryssland och tagit in privata militära aktörer med kopplingar till Wagnergruppen. I takt med att den civila kontrollen försvagats har även det demokratiska utrymmet minskat. Flera oberoende medier och människorättsorganisationer har tvingats dra ned på sin verksamhet eller lämna landet.
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Sverige redan har avslutat sitt bilaterala utvecklingssamarbete med Burkina Faso. Enligt regeringens beslut ska inga nya medel betalas ut, och verksamheten är i praktiken avvecklad. Detta innebär att långsiktigt stöd till civilsamhället, rättighetsbaserade insatser och kapacitetsuppbyggnad har upphört i ett av världens mest instabila länder.
Detta får konkreta konsekvenser. Lokala kvinnoorganisationer, ungdomsinitiativ och hjälpinsatser för internflyktingar har förlorat tillgång till tidigare svenska resurser. I en situation där andra givare också drar sig tillbaka blir vakuumet desto större. Det ökar risken för att repressiva och odemokratiska krafter fyller tomrummet.
I en tid då världsutvecklingen går åt fel håll vore det rimligt att Sverige omprövar hur vi på bästa sätt kan bidra – även i svåra kontexter. Ett avslutat bilateralt samarbete behöver inte betyda passivitet. Det finns andra vägar att stödja dem som arbetar för mänskliga rättigheter, skydd och lokal stabilitet, även i länder där regeringen inte är en trovärdig samarbetspartner.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder avser statsrådet, inom ramen för sitt ansvar som biståndsminister, att vidta för att säkerställa att Sverige även efter det avslutade bilaterala utvecklingssamarbetet fortsatt bidrar till att stärka civilsamhället, skydda mänskliga rättigheter och nå utsatta grupper i Burkina Faso, i enlighet med vad som dokumenterats i Amnesty Internationals årsrapport 2025?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.