Svenskt bistånd till regimen i Syrien
Svar på skriftlig fråga 2025/26:465 besvarad av Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:465 Svenskt bistånd till regimen i Syrien
till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2025/26:465 av Håkan Svenneling (V)
Svenskt bistånd till regimen i Syrien
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att komma med en transparent genomlysning av vad de 295 miljoner kronor som den regionala strategin för Syrienkrisen utökades med 2025 har gått till och på vilket sätt de har påverkat eller kommer att påverka migrationspolitiska åtgärder från det syriska HTS-styret.
Sverige har rigorösa system för att säkerställa ansvarsfull, ändamålsenlig och transparent användning och uppföljning av svenska biståndsmedel. Information om samtliga offentliga biståndsinsatser redovisas på informationsplattformen OpenAid. Biståndets resultat redovisas årligen till riksdagen genom regeringens resultatredovisning. Regeringen arbetar intensivt med att ställa om det svenska biståndet, och i det arbetet är frågor som rör transparens, resultat, uppföljning, antikorruption och intern styrning och kontroll högprioriterade.
Sverige har historiskt varit en av de största biståndsgivarna till Syrien. För att anpassa biståndet till utvecklingen i landet efter Assadregimens fall beslutade regeringen i september 2025 om ändringar i biståndet till Syrien som gör det möjligt att stödja offentliga institutioner. Svenskt bistånd ska bidra till ett Syrien som går att återvända till. Regeringen ser över vilka åtgärder som kan
vidtas för att underlätta för syrier i regionen och i Sverige att återvända till Syrien. Biståndet är ett instrument i detta arbete.
Stockholm den 11 februari 2026
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2025/26:465 av Håkan Svenneling (V) (Skickad 2026-02-11)
Fråga 2025/26:465 Svenskt bistånd till regimen i Syrien
av Håkan Svenneling (V)
till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Den 23 september 2025 meddelade regeringen i ett pressmeddelande att man beslutat om ändringar i Sveriges bistånd till Syrien. Ändringen innebär ett stöd till offentliga institutioner och sägs underlätta återvandring. I pressmeddelandet meddelar regeringen också att den regionala strategin för Syrienkrisen (2024–2026) förlängs med ett år och utökas med 295 miljoner kronor.
Den 24–26 november 2025 besökte bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och migrationsminister Johan Forssell Syrien, varför det finns skäl att tro att det svenska biståndet till Syrien är villkorat med migrationspolitiska åtgärder. Det ligger också i linje med regeringens reformagenda för det svenska biståndet.
Det är väl belagt att migrationspolitiska villkor är ett ineffektivt sätt att bedriva bistånd och att det innebär en överhängande risk för korruption. Syrien ligger på plats 177 av 180 i det globala korruptionsindex som årligen görs av Transparency International. Den syriska regimen Hayat Tahrir al-Sham, HTS, leds av den tidigare jihadistledaren och numera presidenten Ahmed al-Sharaa. Det är ett styre som gått hårt åt landets minoritetsbefolkningar och som i dagarna attackerat kurdiska områden med civila offer till följd. Gruppen är sprungen ur al-Qaida, även om den senare brutit med organisationen.
Förfarandet med biståndspengar har många likheter med den hemliga uppgörelsen mellan Sveriges regering och den somaliska regeringen som Ekot avslöjat, där biståndsmedel styrts om i utbyte mot att Somalia tar emot medborgare som nekats uppehållstillstånd i Sverige. Mycket tycks dock höljt i dunkel, och frågan om återvandring nämns endast i förbigående i pressmeddelandet.
Min fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa är:
Avser ministern att komma med en transparent genomlysning av vad de 295 miljoner kronorna har gått till och på vilket sätt de har påverkat eller kommer att påverka migrationspolitiska åtgärder från det syriska HTS-styret?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.